Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
in i kyrkan och tykte, att alla höllo sina ögon
f&stade på henne. Under sång och bön glömde
hon dock snart sig själf och sin oro.
Predikan var slat. Nummem på
slutpsalmen uppsattes på taflan och kangörelserna
upplästes.
“Hos Herranom den Allrahögste, vår Gud
och vår Beskyddare, som äktenskapet stiftat
haf-ver och lofvat det nådigt hägna, bedje vi om
bistånd och välsignelse för bondesonen Berndt
Skäggas och rusthållaredottren ungpigan Sofia
Jeppas, hvilkas tillämnade äktenskapsförbindelse
för första gången tillkännagifves“.
Erika blef likblek; blodet pressade sig
samman mot hjärtat och rusade sedan upp mot
huf-vudet liksom för att slå förståndet på flykten.
Människorna begynte strömma ut ur kyrkan
och hon följde med strömmen nästan utan att
veta, huru hon kom ut.
Kärleken var starkare än tron; den kom och
upphäfde plötsligt alt hvad tron, för att icke tala
om hvad ingnidning och “läsning“ uppbygt.
Hon gick ej hem. Hon tog ett stycke
of-vanom Lassasbacken af från vägen och
skyndade öfver stock och sten bort mot skogen. Hon
vandrade framåt, framåt med brådskande fart,
utan att tänka på hvart hon vandrade och
hvarför hon vandrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
