Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Huru visste Ni, att jag skulle komma hit?u
uJag kände det på migu, sade han och såg
upp i trädtopparna. u Sådant känner man lätt
nog“.
Allmogen gifter sig, ifall det blifver godt
år och kommer duktigt korn och hafra, säger
herremannen och skrattar godt, härmed antydande
att djupare känslor saknas hos folket. Ofta är
det nog så, att kärleken hvarken behöfver
gnidas eller läsas bort, utan flyktar lika lätt och
ledigt som den kommer. Men ehuru Erika snart
erhöll giftermålsanbud, afslog hon dem. Hon
hade icke fatt den “rätteM och skulle därför
för-blifva ogift. Det lade sig emellertid något tungt
och kvaft öfver hennes sinne. Härtill kom ännu
att fadrens ständigt buttra uppsyn i tysthet
anklagade henne och aggade hennes samvete.
Men så fogade det sig, att en läsarpräst
kom till orten. Han hade varit en stor syndare,
efter hvad han tidt och ofta själf försäkrade, och
därför var han nu så mycket ifrigare att
upprycka en försoffad värld ur syndasömnen. Att
han i sina predikningar icke sparade på häftiga
utfall mot socknens prästerskap, som blott
prä-dikade för “brödbiten“ är själffallet. Själf var han
naturligtvis genomträngd af anda och sanning och
predikade för ostar och smörbyttor, som
bondvär-dinnorna under männens frånvaro hämtade honom*
174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>