Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utvidgades, och Kärnan påbyggdes till ansenlig höjd. Under detta torn låg
S:t Eskils gemak, i historien bekant som konung Gustafs skattkammare.
Det utgjordes af fyra stora hvalf, af hvilka två voro ända till sex meter i höjd,
längd och bredd. Dessa hade konungen samlat så fulla med silfvertackorr
»att dörren näppeligen kunde upplåtas». Hans son Erik XIV älskade
visserligen prakt, men bidrog likväl icke särskildt till Stockholms försköning. Med
silfverskatten i Eskils gemak rustade han ock så, »att där inom sex år icke
en silfvernagel var till finnandes».
Mera uträttade Gustafs andre son Johan III till Stockholms utvidgning
och förskönande. Han tillbyggde än ytterligare Kärnan, som sedan blef kallad
Tre kronor, af tre förgyllda kronor, som uppsattes på dess spets. Dessutom
lät han uppbygga Klara, Jakobs och Maria kyrkor, som hans far låtit
nedrifva, och uppförde på det ställe, där liken af de i Stockholms blodbad
aflifvade herrarne och af Sten Sture blifvit brända och nedgräfda, en träkyrka,
som fick namn af Sturekapellet. På Brunkeberg uppbyggdes ett vårdtorn,
hvarifrån man hade en vidsträckt utsikt icke allenast öfver själfva staden, utam
också öfver malmarna, där i synnerhet omkring kyrkorna allt flera hus
begynte samla sig och nya stadsdelar uppväxa. – Det är emellertid från drottning
Kristinas tid Stockholm kan räkna sin egentliga tillväxt. Det gamla slottet, som
härjades af en eldsvåda, hvarvid öfversta våningen och fyra torn instörtade,
blef återställdt och ytterligare förskönadt, hvarjämte trettioåriga krigets hjältar
ofta använde sina byten till att uppföra glänsande palats i Sveriges
hufvudstad. Från denna tid härleda sig också de flesta äldre byggnadsverk, som
ännu äro förtjänta af uppmärksamhet. Särskildt daterar sig Norrmalms
vidsträcktare bebyggande från denna tid.
Sedan vi nu tagit en öfversikt af Stockholms uppkomst och utveckling,
skola vi göra en kort vandring genom Sveriges hufvudstad, sådan den ter sig
i våra dagar. Den bästa punkt, som man kan välja för att öfverskåda staden
och som företrädesvis väljes af den, som i en enda blick vill uppfatta den
oförlikneliga tafla, Stockholm erbjuder, är belvederen ofvanpå den till
Mosebacke på söder förande Katarinahissen.
[1] – Resande som sett Europas
skönaste städer försäkra, att endas Konstantinopel och Neapel kunna uthärda
en jämförelse med Stockholm i afseende på belägenhet och natursköna
omgifningar. Öfverblickar man en solljus sommarmorgon eller en klar
aftonstund Stockholm från nämnda punkt, utbreder sig staden som en plankarta,
för ens ögon. Längst i väster ser man Kungsholmen, öster om denna
Norrmalm och Östermalm och längst i öster Ladugårdsgärdet samt Djurgården.
Framför Östermalm ligga i rad efter hvarandra Blasieholmen, Skeppsholmen
och Kastellholmen och ännu närmare den äldsta staden eller Staden inom
broarna; väster om denna ligger Riddarholmen och under ens fötter
strandpartierna af den södra stadsdelen eller Södermalm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
