Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
museer och samlingar intager det af doktor Artur Hazelius grundade Nordiska
museet, som, uppvuxet från en ringa början, redan svällt ut till ett storartadt
omfång och lofvar, att blifva ett bland de yppersta i sitt slag i världen när
det en gång blir samladt i den storartade byggnad, som å Djurgården börjat
uppföras för detsamma.
Ett ej obetydligt antal af dem, hvilkas namn lysa i Sveriges häfder, ha
utgått från Stockholm. Här må blott nämnas några af de mera framstående:
den oförliknelige skalden Bellman, konstnärerna Sergel, Wertmüller, Jenny
Lind, Marie Taglioni, härförarne Nils Turesson Bielke, Magnus Stenbock,
Erik Dahlberg, Helmfelt, sjöhjälten Psilander samt vetenskapsmännen
Bjerkén, Schönherr, Triewald med flere. Äfven Svedenborg, siaren, såg först
dagens ljus i Sveriges hufvudstad.
Man har sagt, att Stockholms sköna belägenhet återspeglar sig i dess
invånares både lynne och lefnadssätt. Hvad som utmärker den infödde
stockholmaren och som genast faller en främmande i ögonen, är en viss raskhet
och liflighet. Stockholms damer berömmas af utländingen för naturligt behag,
gladt och lifligt väsen samt smakfull klädsel, ett omdöme som till sin förra
del äfven kan utsträckas till den tjänande klassen, hos hvilken under den
enklare hatten, som nu undanträngt silkesschaletten, ofta framtittar ett täckt och
mången gång verkligen skönt ansikte.
Den förnäma världen i Stockholm liknar de öfriga europeiska
hufvudstädernas. Dess tillgångar motsvara icke alltid begäret att lysa, men användas,
där de finnas i ymnigare mått, ofta till en välgörenhet, som Stockholm mer
än något annat ställe i Sveriges rike tager i anspråk. Den arbetande klassen
företer, liksom i alla stora städer, två ytterligheter: å ena sidan arbetsamhet
och en oberoende lefnadsställning, å den andra oordentlighet och nöd i dess
sorgliga skepnader. Tillfällena till förtjänst göra det för den flitige och
sparsamme lätt att förvärfva sig utkomst och till och med förmögenhet, medan de
många lockelserna till laster, för hvilka i synnerhet den obildade lätt faller offer,
verka fördärfligt i en grad, som i landsorterna icke finner någon motsvarighet.
För den, som icke helt och hållet saknar relationer eller bekantskaper,
erbjuder Stockholm ett gladt och gästfritt sällskapslif; för den, som icke äger
sådana, finnes rik tillgång och omväxling på offentliga nöjen, äfven af mer
gedigen art, särdeles under vintermånaderna. – Vid sommarens början
upplösa sig för en tid de vanliga umgängeskretsarna. Magnaterna begifva sig
till sina gods i landsorterna och stockholmarne till sina villor och
sommarställen i hufvudstadens grannskap. De, som hvarken hafva det ena eller andra,
lämna likväl så ofta de kunna de upphettade gatstenarna för att andas frisk
luft och njuta af sommaren utom staden. Till Stockholms sköna omgifningar
är ock kommunikationen sommartiden särdeles lätt genom spårvagnar och den
mängd ångslupar, som i alla riktningar sammanbinda icke blott stadens olika
delar, utan också dessa med närmaste landsbygd, hvarförutom en mängd
ångfartyg och järnvägar numera förflyttat äfven aflägsnare trakter så godt som
intill stadens tullar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
