Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västmanland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
silfvertillverkningen nedgått till en obetydlighet emot hvad den fordom varit, den
mest betydande i Sverige. Den uppgifves med orätt ha blifvit upptagen och
bearbetad i tolfte århundradet, ty samstämmande uppgifter från flera håll gifva
vid handen, att den blifvit upptäckt i början af 1500-talet; grufvans äldsta
kända privilegier äro af 1535. Det var en tid – under Gustaf I:s regering
– då Sala silfvergrufva gaf en afkastning uppgående till halfannan gång
värdet af rikets dåvarande järntillverkning och då Sverige kunde försträcka
England silfver till silfvermyntningen, hvilken af brist på denna metall i flera
år där varit inställd. Efter Gustaf Vasas död aftog tillverkningen, och i början
af 1600-talet var den nästan utsinad, men höjdes då åter genom omtänksamma
och kloka åtgärder. Grufvan är mycket vidsträckt och dess gångar ha en
sammanlagd längd af 2 mil. Silfret är inmängdt i blyglans, och det vunna
blyets vikt är omkring 50 gånger Silfrets. Grufvan äges nu af ett bolag, som
genom nyaste metoder tillgodogör sig mycket silfver, som finnes kvar i
gammalt affall.
Den till Örebro län hörande delen af Västmanland, hvars malmrikedom
vi ofvan omnämnt, är äfven ett naturskönt land, som väl förtjänar ett besök,
helst sedan det nu blifvit lätt tillgängligt från alla sidor genom järnvägar,
som genomkorsa detsamma i alla riktningar. De vackraste nejderna ligga
samlade utmed Arbogaåns källflöden och utgöras af skog- och bergomgifna
sjöytor och välodlade dalbottnar. Följa vi från Arboga ån uppåt, träffa vi
Jäders järnbruk kort före länsgränsen och komma på andra sidan om denna
in i Fellingsbro socken, hvars inbyggare såväl i Engelbrekts som Gustaf
Vasas dagar togo så liflig del i kampen för fosterlandets befrielse, att minnet
däraf fortlefde i århundraden och på Karl XI:s tid skaffade Fellingsbroboarne
rätt att bära en särskild hedersdräkt. Något längre väster ut upptages
Sverkerstaån, kring hvars öfversta lopp nära Dalarnes gräns ligga Granhults och
Gammelbo bruk, tillhöriga Klotens aktiebolag, som äger betydliga järnverk
och grufvor på båda sidor om gränsen.
Strax väster om Sverkerstaån mynning komma vi till sjön Väringen,
i hvilken Arbogaåns två källfloder Storån och Rastälfven utmynna. Vid
sjöns nordvästra strand ligger det präktigt bebyggda herresätet Hinseberg
och nära därintill Frövi bruk och järnvägsstation.
Fortsätta vi mot norr genom Storåns dalgång, som i hela sin längd
genomlöpes af Frövi–Ludvika järnväg, komma vi snart till bergsstaden
Linde, anlagd 1645 på en ås utmed Lindesjön. Efter en eldsvåda 1869 har
staden uppvuxit föryngrad och täck i en vacker nejd. Ett stycke norr om
staden vidgar sig ån till den särdeles vackra sjön Rosvalen, och vid dennas
norra ände ligger Guldsmedshyttan, en mycket gammal silfvergrufva, som
dock förr varit så litet gifvande, att arbetet långa tider legat nere, ända tills
bruksägaren Elzvik på 1840-talet började bearbeta den med så oväntad
framgång, att på 15 år vunnos nära 4,000 kg. silfver och 2 1/2 mill. kg. bly (Sala
grufva har på de senaste 15 åren gifvit omkring 22,000 kg. silfver, men föga
öfver l mill. kg. bly). Till Guldsmedshyttans bolag höra Stripa värderika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
