Genom Sveriges bygder / 163 (1896) Author: Herman Hofberg, Johan Velander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalarne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ullförkläden, framtill grant utsydda lifstycken och därunder en »öfdel», ett
slags mycket kort lärftströja med långa ärmar, broderade vid axlarna och om
handlinningarna, hvit halsduk med spetsar eller »knytning» löst kastad kring
halsen, och hopfäst med en »bjällernål» af hoplänkade, fladdrande mässingslöf.
Håret är deladt i två flätor, omsnodda med röda band och uppfästa rundt
omkring nacken. »Kullorna» (de ogifta) bära därutanpå en »timp» eller hvitt
kläde med spets framtill, och »källingarne» (hustrurna) en »hatt» af samma
tyg med spetsar, hoprynkad baktill och åtdragen med ett brokigt band kring
flätorna. Till dalkvinnornas beröm må tilläggas, att både finare och gröfre
ylleväfnader, broderier och spetsar med mera, som tillhöra de olika
sockendräkterna, med verklig konstfärdighet tillverkas af dem själfva.

Leksandskullor. Efter en tafla af A. L. Zorn.

En gammal folkfest, fordom egendomlig för Leksand, var marknaden vid
kyrkan på S:t Petri och S:t Pauli dag. Allmogen har nämligen från
urminnes tider på denna dag firat sin kyrkas invigning, och aposteln Petrus
ansågs under katolska tiden såsom kyrkans skyddspatron, hvarför ock hans
nyckel ännu i dag bibehålles i sockensigillet. Vid detta tillfälle hölls först
gudstjänst och sedan allmän nattvardsgång, hvilken sistnämnda likväl
afskaffades såsom ett vid ett marknadstillfälle opassande missbruk. Gudstjänsten
bibehölls likväl, och vid dess slut öppnades den talrikt besökta marknaden.
Öfverallt på den rymliga kyrkovallen, på vägarna och alla öppna platser voro
uppslagna en mängd stånd och små bodar, där handlande och handtverkare från
städerna utbjödo sina varor och ofta hade god afsättning. »Men i synnerhet»
– säger Hülphers – »var största afsättningen för dem, som sålde bröd och
våtvaror.» Mot aftonen skingrade sig folkmassan för att flockvis samlas på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>