Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på husförhörsresor, hvilade jag öfver natten i en och annan sådan. Bädden
tillreddes då åt mig på stugans långa bord, emedan annan plats saknades.
Man sof där godt utom vid tillfällen, då det föll husets råttor in att anställa
envigeskamp på stängerna i taket, och man låg med fruktan, att den tappande
parten kunde komma neddimpande i ansiktet. Sängar för flere än husfolket
funnos icke i så beskaffade stugor.»
Dal har i gångna tider i följd af sitt läge lidit svårt af härjningar under
dansk-svenska krigen. Om de dansk-norska härarne ej lyckades sprida större
förödelse i Västergötland, som svenskarne i allmänhet sökte på bästa sätt
försvara, kunde de alltid söka ersättning i det för anfall från Norge eller
Bohuslän lätt tillgängliga Dal. Under nordiska sjuårskriget skola år 1568
ej mindre än 280 hemman blifvit plundrade och brända. Äfven krigen 1611–12
och 1644–45 medförde svåra förödelser. Under Karl XI:s krig med
Danmark inföllo norrmännen våren 1677 i Dalsland och härjade vida samt
brände Åmål. Men än värre led landet i februari 1679, då Gyldenlöve med
3000 man inbröt på Dal och sköflade det i grund. Samtida berättelser
omtala, att från kyrkoherden i Frändefors röfvades 60 kreatur och hela
visthusförrådet; att prästgården lades i aska och »fäkullan», som ville försvara
boskapen, kastades i elden; att i Valbo härad (sydvästra delen) fienden
»afbränt hvartenda ställe», så väl herrgårdar och prästebol som bondgårdar; att
små piltebarn afklädts och kastats nakna på snön att frysa ihjäl; att
barnsängskvinnor och sjuka, som ej kunnat fly undan, utan skonsmål bränts inne;
och att all boskap, som fienden fann mindre duglig till slakt, drefs in i
gårdarna, hvilka därpå antändes medels »fyrbollar» och granater, som inkastades
genom gluggar och fönster.
Intet svenskt landskap har förr varit så litet besökt af främlingar som
det natursköna Dal, och det af det skälet, att det ända intill våra dagar varit,
till sina inre delar otillgängligt för hvar och en, som ej rest med egen vagn
eller velat anförtro sin person åt den svenska skjutskärran. Dessa hinder äro
nu till väsentlig del undanröjda, och så väl järnvägarne som särskildt
Dalslands kanal erbjuda nu bekväma tillfällen att göra bekantskap med norra
Dalslands synnerligen vackra och omväxlande natur. Komma vi med
Bergslagsbanan söder ifrån, går färden först öfver den jämna Dalslandsslätten, som
sommartiden till största delen klädes af böljande hafrefält: till höger
framskymtar då och då Vänerns vattenyta, och till vänster synes Kroppefjäll.
Några märkligare orter ligga ej i banans närhet, men längre västerut ligga
några bruksegendomar, af hvilka Rådanefors vid Kroppefjälls sydände har ett
vackert läge mellan berg och sjöar.
I Bolstad socken finnas ännu lämningar efter det forna slottet Dalaborg,
som anlades af hertigarne Erik och Valdemar under striderna mot deras
broder, konung Birger. Under Engelbrekts befrielsekrig innehades Dalaborg,
på samma sätt som de andra fasta platserna i riket vid den tiden, af en
dansk fogde Palne Jönsson. På Engelbrekts befallning angreps fästet af Peder
Ulfsson, och efter en belägring, som endast räckte i tre dagar, under hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
