Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidigt utvecklade handel uppnådde en sådan blomstring, att det väckte
danskarnes afund och blef den punkt, mot hvilken deras anfall hufvudsakligen riktades
i det krig, som Gustaf Adolf ärfde efter sin fader. Staden gick ock sin
undergång till mötes, då Älfsborgs fäste, efter ett hjältemodigt försvar,
1612 föll i fiendens händer. Sedan fred blifvit sluten, gjordes visserligen
en början till stadens återuppbyggande, men arbetet inställdes, sedan Gustaf
Adolf beslutit att anlägga en ny stad på fastlandet närmare Göta älfs utlopp.
Denna stad blef det nuvarande Göteborg. Det anlades 1621
hufvudsakligen efter holländskt mönster med hvarandra korsande kanaler, och
många holländare, däribland den rike Abraham Cabeljou, inflyttade dit.
Staden uppblomstrade fort; men i samma mån som dess handel,
rikedom och anseende tilltogo, uppväxte ock den gamla afundsjukan hos
Danmark, för hvilket Göteborg alltid var en nagel i ögat. Under 1643–45
års krig begaf sig Kristian själf 1644 från Köpenhamn med sin flotta
för att anfalla Göteborg. Efter fåfänga försök att dels med våld, dels
genom hotelser bringa staden att gifva sig, måste konungen, för att
icke själf blifva inspärrad af De Geers holländska flotta, som väntades hvarje
ögonblick, upphäfva belägringen och återsegla till Danmark. Ett nytt
försök följande sommaren hade lika liten framgång. I slutet af
drottning Kristinas tid anlades Nya Älfsborg å en ö i älfvens mynning till
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
