Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åttkant. Portaler och fönsterposter äro af finhuggen sandsten, ornerade med
löfverk. Synnerligast utmärker sig den västra portalen genom rika
löfverksbågar, hvilande på dubbla kolonner, samt korfönstren genom sina rena linjer
och sin betydliga höjd.
Slutligen äro att nämna de redan tidigt på Göta älfs södra strand
uppvuxna förstäderna Masthugget och Majorna, som bilda en förlängning af
Göteborg västerut. Här lågo förr utmed den södra inskurna älfstranden stora
brädgårdar, upplagsplatser och magasin, men nu är äfven längs denna del af
stranden en storartad kaj byggd. Dessutom har Masthugget två nya vackra
kyrkor, den rymliga Oskar Fredriks kyrka i södra delen och den mindre
Johannes kyrka på en höjd i västra delen. Vid Masthuggstorget är ett
prydligt sjömanshem byggdt till minne af konung Oskars och drottning Sofias
silfverbröllop. – I Majorna ligga Carnegies porterbryggeri och
sockerraffinaderi med tillhörande arbetarebostäder, och här låg förr äfven Gamla
Älfsborgs fäste, hvars återköpande från danskarne genom »Älfborgs lösen» i Gustaf
Adolfs tid länge och svårt tyngde det skattdragande folket. Väster därom
kallas trakten utmed stranden Röda Sten och lär ha fått sitt namn af en vid
stranden liggande sten, som de sjöfarande brukade rödfärga, emedan, enligt
en gammal sägen, ett fartyg under en storm blifvit räddadt därigenom, att
det haft ett tåg fäst omkring denna sten. Nya varfvet, som ligger ännu ett
stycke längre västerut och lika mycket vid hafvet som vid Göta älf, har ett
täckt läge med parker, trädgårdar och sommarbostäder samt inrymmer äfven
fängelse med arbetsinrättning; det var förr flottstation och kan nu anses bilda
ändpunkten af Göteborgs förstadsområde, men därifrån och upp till
Gamlestaden är afståndet också nära en mil.
Söderut från Masthugget har den s. k. Slottsskogen, ett vidsträckt
område med omväxlande och fager natur, förvandlats till en utomordentligt
präktig stadspark med promenadvägar, lekplaner och öppna platser,
gräsmattor, blomstergrupper, små sjöar och springvatten. Från ett berg i parken,
till hvilket en bekväm väg leder upp, har man en storartad utsikt såväl utåt
hafvet som uppåt staden och älfven. Flera byggnader äro uppförda för
servering af mat, läskedrycker och andra förfriskningar (men ej spritdrycker),
och om sommarsöndagarne samlar en musikkår folk i massa till dans och
lekar i det fria.
Sedan början af detta århundrade har Göteborg icke varit befäst, enär
erfarenheten visat, att dess läge mellan dominerande höjder gjorde de
uppförda fästningsverken ändamålslösa. År 1807 skänkte därför Gustaf IV Adolf
till staden de egentliga fästningslinjerna, hvilka ock samma år började raseras.
Staden försvarades dessutom från landsidan af ett par fästen, som omnämnts
i det föregående, nämligen Lejonet eller Västgöta lejon vid Gullbergs vass
och Kronan på sydvästra sidan om staden. Båda äro i sitt nuvarande skick
uppförda af Karl XI 1687–89. Några år senare utfördes enligt ett af
Dahlberg uppgjordt förslag de egentliga fästningsverken kring staden, och vid
Dahlbergs död 1703 voro dessa i hufvudsak färdiga. Därtill kommo ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
