Genom Sveriges bygder / 280 (1896) Author: Herman Hofberg, Johan Velander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bohuslän

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

småstad. Men socknen är tillika märklig genom sin stora rikedom på
fornlämningar, dels hällristningar, dels stensättningar af många olika former.

Hällristningarna utgöras af grofva otympliga figurer, inslipade eller
inknackade på släta bergsluttningar, och vittna visserligen ej om någon konst
färdighet, men väcka likväl förvåning genom sin storlek och emedan de i
så stor mängd förekomma på Bohusläns strandklippor. De afbilda människor,
hästar, oxar, renar eller hjortar, hundar, ormar, fåglar, redskap, vapen och
fartyg och deras figurer äro ofta sammanfattade inom en i hällen
inhuggen ram eller fåra. Fartygen, som förekomma särdeles ofta, hafva ifrån
några tums till flera fots längd. Människofigurer afbildas någon gång i
kroppsstorlek, men antydas blott med enkla streck, då de föreställa
fartygsbesättningar. Hällristningarnas innehåll är vanligen omöjligt att utleta;
likväl äro drabbningar till lands och sjös, kroppsöfningar, kärleksäfventyr,
danser och dylikt afbildade med påtaglig redighet. Tiden för deras
tillkomst kan icke heller bestämmas närmare, än att de tillhöra bronsåldern
och äro utarbetade af det folk, som då lefde i södra Sverige. Ehuru
hällristningar förekomma i flera af Sveriges landskap, träffas de likväl
ingenstädes i sådan mängd, som i norra Bohuslän och särskildt inom Tanums
socken, där man räknar sådana stentaflor i hundratal. (Vackra och tydliga
hällristningar finnas äfven vid Brastad på den mot Gullmarsfjorden
vettande stranden af Stångenäs.) Bland stensättningarna i Tanum bör
särskildt märkas den forntida
begrafningsplatsen vid Greby, hvilken sägnen påstår utmärka en valplats, där en
fientlig skara skottar fått bita i gräset för bohusläningarnes svärd.


Begrafningsplatsen vid Greby i Tanum.

Skärgården norr om Tanum upp åt norska gränsen har, därigenom att
flera af dess öar äro skogbeväxta, en mera tilltalande prägel än södra
Bohusläns. Utanför de andra öarna ligga Kosteröarna, omgifna af en mängd
små öar och skär, på hvilka flera fyrar äro uppförda. Dessa öar bilda den
västligaste utkanten af Sveriges rike, Vattnet innanför dem kallas
Kosterfjorden, och här utmynnar den lilla Strömsån, vid hvars utlopp staden
Strömstad är belägen. Staden anlades efter Bohusläns förening med Sverige och
fick stadsprivilegier på 1670-talet, imen led svårt under både Karl XI:s och
Karl XIl:s tid samt kunde under den därpå följande fredstiden ej som
handelsstad i täflan med det närbelägna Frederikshald hålla sig uppe. Först

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>