Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Småland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
också med dem. Sålunda bunden till händer, fötter och mun nedkastades
han af Kettil i det djupa hål, som fått namn af Gilbertils håla.
Då Per Brahe den äldre under Erik XIV:s tid upphöjdes till greflig
värdighet, erhöll han till grefskap Visingsö med dess nära 60 hemman.
Grefskapet utvidgades högst betydligt af Johan III, nämligen med Grenna
socken i Småland och en mängd gårdar i Västergötland (mest Gudhems forna
klostergods), så att det i allt omfattade 468 hemman och afkastade öfver
3,500 tunnor spannmål. Slutligen blef det under riksdrotset Per Brahe den
yngre ytterligare förstoradt med nära 200 hemman, dels genom donationer
af drottning Kristina, dels genom köp och byten, så att det slutligen
omfattade omkring 13 kvadratnymil eller ett område af Ölands storlek.
[1]
Grefskapet benämndes Visingsborg efter den på sydöstra delen af Visingsö
belägna slottsbyggnad, som Per Brahe den äldre påbörjade och hans sonson
Per Brahe den yngre fullbordade, och som i sitt färdiga skick utgjorde en
med fyra torn prydd fyrkant af 470 fots. längd och 380 fots bredd, omgifven
af grafvar och vallar. Västra flygeln byggdes 1567 med sammanlagdt 3 salar
och 22 rum. Grefve Magnus Brahe, som innehade grefskapet 1600-1633,
byggde södra flygeln i två våningar med sex källare och två tyghus samt
påbörjade östra flygeln, som sedan af grefve Per uppfördes med tre våningar
samt porthvalf och tre altaner åt sjösidan. Slutligen uppfördes den lägre
norra flygeln 1662 med rustkammare, förrådsrum och troligen äfven
verkstäder, men blott ett fåtal boningsrum. På några af de åt borggården
vettande murarna funnos nischer med bilder dels af sten, dels af gips. På
borggården stod en Kristusbild i huggen sten, med gloria kring hufvudet
och i händerna kors och spira, hvilka liksom strålarne i glorian voro af
koppar och förgyllda med dukatguld. Där fanns äfven en liten trädgård, i
hvilken två stora glober, en jordglob och en himmelsglob, voro uppsatta
på stolpar.
Att alla rummen i slottet voro efter dåtida förhållanden yppigt och rikt
möblerade, faller af sig själft. Biblioteket och rustkammaren utgjorde dock
troligen det dyrbaraste af slottets innandöme. Tyghusen kunde naturligtvis
icke vara särdeles rikt försedda. Likväl voro vallar och torn utrustade med
kanoner och för dessa behöflig ammunition. Alla öns manliga invånare voro
exercerade, utgjorde följaktligen grefvens lifvakt och slottets garnison samt
fingo paradera och hålla vakt, då förnäma främmande befunno sig på slottet.
Vid sådana högtidliga tillfällen musicerades vid taffeln af fjorton musikanter
förutom fyra trumpetare, fyra »luredrängar» och en pukslagare. – Utanför
vallarne funnos en mängd andra hus, såsom ett stort magasinshus vid sjön,
trädgårdsbyggning, särskilda gårdar för skolmästaren, boktryckaren,
bokbindaren med flera, hvilka hus, likväl alla voro af trä, med undantag af en del
af ladugården, som var af korsvirke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
