Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Småland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en besökt handelsplats, blef Kalmar genom sitt läge en skådeplats för många
af medeltidens viktigare tilldragelser i de nordiska rikenas historia. Under
hela den tid, då gränsen mot Danmark gick endast några få mil söder om
Kalmar, ansågs denna stad med dess fästningsverk vara af utomordentlig vikt
och kallades ömsom för »Sveriges förmur», »öga» och »nyckel». Men sedan
freden i Knäred har staden icke sett någon fiende utanför sina murar. De
genomgångna krigsolyckorna under de första Vasakonungarne hade emellertid
hårdt medtagit dess lifskrafter, och just som den åter började höja sig,
ödelades den vid slutet af drottning Kristinas regering af en eldsvåda, som
föranledde dess flyttning till dess nuvarande plats på Kvarnholmen. Af det
gamla Kalmar, som låg längre i sydväst och på platsen för den nuvarande
förstaden Gamle staden, finnes nu endast Kalmar slott kvar. Om dettas första
anläggning känner man ingenting med visshet, men troligen härleder det sig
från 1200-talet. Sådant det nu är blef det hufvudsakligen under Johan III,
hvilken lät inreda slottskapellet, anlägga brunnen på borggården med dess
utmärkt prydliga, under Oskar I:s tid restaurerade öfverbyggnad och på flera
sätt försköna slottet. Det bildar en oregelbunden fyrkant med ett rundt torn
i hvarje hörn och ett massivt fyrkantigt torn öfver inkörsporten i midten af
västra flygeln. Detta sistnämnda torn var fordom mycket högre än de öfriga
och hade på sin spets ett stort förgylldt klot, men på Gustaf IILs tid
nedbröts dess öfversta del (omkring 9 meter), och till takprydnad fick det en
väderkvarn, byggd för det till slottet förlagda kronobränneriets behof. I våra
dagar har det ånyo påbyggts och försetts med nytt koppartak samt ter sig
nu åter i sitt forna prydliga skick. Äfven öfriga spår af den grofva vandalism,
som öfvergick den gamla borgen, då dess forna praktsalar användes till
spannmålsmagasin och brännvinsbrygghus, har man i vår tid sökt någorlunda bota.
Början gjordes med »Erik XIV:s sängkammare», hvars dörrar och paneler
äro prydda med inlagda arbeten af konungens egen hand och som redan på
1860-talet restaurerades med sin tids hela prakt. I flera andra salar, som
innehålla vackra konstsaker från sextonde århundradet, har man räddat hvad
som varit kvar af konstrika väggpanel och återställt de förfallna paneltaken.
Slutligen har hela slottet försetts med nytt tak af galvaniserad järnplåt, och
de fyra omgifvande öppna tornens murar ha fått ett krön af kalkhällar med
cementmurning till skydd mot väderlekens härjningar.
Det nuvarande Kalmar är en af de mest regelbundna städerna i riket,
med raka, rätt breda gator samt rymliga torg och vackra planteringar på de
därtill ombildade vallarna. Vid Stortorget ligger Domkyrkan, uppförd i
renässansstil med fyra torn, efter ritning af Nikodemus Tessin d. ä. Dess
inre är synnerligen lätt och vackert och förhöjes af den rikt skulpterade
predikstolen och en ypperlig altartafla af Ehrenstrahl. Dess yttre är något
tryckt, hvilket ledt till förslag att kröna det hela med en kupol, ett förslag,
som dock befunnits allt.för kostsamt. Vid Stortorget märkas Läroverkshuset
och det gammaldags Rådhuset. Åt sjösidan framstå två byggnader genom
sin betydande höjd öfver de kringliggande husen: det ena är <i>Kalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
