Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilkas uthus ofta bilda ett sammanhängande halmtak af flera hundra meters
längd. Då elden under storm kommer lös i en sådan by, lägges ofta hela
byn i aska. På västsidan ha många byar sökt skydd mot vinterns
nordoststormar nedom landborgsbranten, men deras läge utmärkes dock regelbundet
af en rad väderkvarnar, ofta en för hvarje gård, uppe på själfva landborgen.
Efter denna öfversikt af Ölands natur skulle vi göra bekantskap med dess
märkvärdigheter. Utom kalkhällen, som vi redan omtalat, och öns af jordens
kalkhalt beroende artrika och egendomliga flora, som framträder ej blott på
alfvaren, utan ännu mera i ängar och lundar utmed stränderna, utgöras öns
sevärdheter nästan endast af fornminnen, ett bevis på öns tidiga befolkning
och odling.
Borgholm har som stad aldrig uppnått någon större betydenhet, hvilket
framgår redan däraf, att den är en bland de få svenska städer, som lyda
under landsrätt och i följd däraf sakna både borgmästare och råd. Emellertid
har dess skyddade läge mellan landborgen och sundet samt dess rena luft i
senare tider gjort det till en omtyckt badort, och de till badanstalten hörande
byggnaderna äro också de största och prydligaste i staden. Löfskogsområdet
eller »hagen» mellan staden och landborgen bildar en täck, naturlig promenad,
och uppe vid landborgskanten erbjuder Kungsträdgården med sina busk- och
trädgrupper ett omtyckt hemvist för massor af näktergalar. Kungsgården,
hvartill den gamla trädgården hörer, har ett dominerande läge uppe på
landborgskanten ett stycke öster om den storartade ruinen af Borgholms slott,
som ligger på det ställe, där landborgens riktning böjer af från nordlig till
östlig, 43 meter öfver hafvet och synlig vida omkring. Mellan Kungsgården
och slottet är på landborgskanten en ättehög uppkastad och på den en stor
bautasten rest till minne af Karl XV:s jaktbesök på Öland. Nedför
landborgsbranten vid slottet leder en brant, af människohand danad, trappartad stig,
som sedan fortsätter genom den ofvan nämnda lunden fram till staden, men
på en omväg kan man komma fram till ruinen äfven med åkdon: man kör
då från landsvägen tvärs öfver den jämna alfvarmark, som åt landsidan
omgifver slottet i en vid omkrets.
Om besittningen af Borgholms slott kämpades i gamla tider, särskildt
under unionstiden, många strider mellan svenskar och danskar. Dess af
Johan III påbörjade ombyggnad afstannade med hans död, men återupptogs
af Karl X Grustaf efter en storartad plan af Nik. Tessin d. ä. och fortgick
ända in i Karl XII:s tid. Sedan fick byggnaden, som blott delvis var färdig,
förfalla, och både af dess tak och dess inredning lärer myckat ha varit
bortstulet, då en eldsvåda 1806 förvandlade det hela till en ruin och
omöjliggjorde en närmare undersökning af dess skick före eldsvådan.
Slottsbyggnaden består af fyra flyglar, som omgifva en nästan kvadratisk borggård. På
nordöstra sidan finnes en yttre borggård, hvars utmed landborgsbranten
belägna sida förr upptagits af en lägre tillbyggnad till det egentliga slottet,
och som för öfrigt, liksom slottet åt landsidan, omgifvits af vallar och
grafvar. I västra hörnet af norra flygeln var ingången till de kungliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
