Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skåne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
herresätena ha stora parker och trädgårdar, och Årup är dessutom omgifvet
gifvet af vidsträckta furuplanteringar. Ljungby, hvars borg är byggd i en
öppen fyrkant 1629–33 med senare tillkomna flyglar, var under Karl XI:s
danska krig länge konungens hufvudkvarter, kom genom giftermål i början
af detta århundrade till Trolle-Wachtmeisterska ätten och gjordes 1830 under
namn af Trolle-Ljungby till fideikommissets stamgård i st. f. Trolleberg vid
Lund. På Trolle-Ljungby finns ett stort bibliotek och en värderik
handskriftsamling, Brinkmannska arkivet. Mera kändt är dock stället genom
fornsakerna Ljungby horn och pipa, som sedan medlet af 1500-talet lära ha
förvarats på Ljungby gård. Om deras ditkomst förtäljer den gängse sägnen,
att de en julnatt röfvats från trollen under Maglesten, äfven kallad Trollasten,
vid landsvägen nära Ifösjön. Denna sten, ett större flyttblock, är den enda
ofvan jord i en vid omkrets, hvadan det ej är underligt, att till den anknutits,
någonting öfvernaturligt. En variation af sägnen är, att Knut Gyllenstiernas
änka, fru Cissela Ulfstand lofvat sin bästa häst åt den, som kunde skaffa
henne reda på hur det gick till vid trollens fester under Maglesten. En rask
stalldräng begaf sig dit under julnatten, såg stenen upplyft på fyra guldstolpar
och trollen dansa i högtidsdräkt. En fager trollmö kom ut emot honom med
ett dryckeshorn och en pipa, bjöd honom dricka bergakungens skål och blåsa
tre slag i pipan. Men en gammal kvinna hviskade ett råd i hans öra, och
drängen slog ut drycken bakom sin axel samt red med horn och pipa i
sporrstreck hem till gården, hvars vindbrygga drogs upp efter honom, så att
de förföljande trollen ej kunde komma in. Trots deras hotelser att hämnas
och att bl. a. låta Ljungby gård tre gånger gå upp i lågor, blefvo hornet
och pipan ej utlämnade till dem. Hornet har förgyllda silfverbeslag med
sirater, hvilkas stil antyder, att det tillverkats omkring år 1300. Pipan är
skuren i elfenben, kan blåsas från båda ändarne, ger ett entonigt, skärande
ljud och tyckes ha varit afsedd till jaktpipa.
En half mil nordväst om Ljungby höja sig ett par långsluttande kullar
upp öfver slätten. Den större af dem kallas Fjelkinge backe och stiger till
100 meters höjd samt erbjuder en vidsträckt utsikt åt alla sidor, hvilken vi
här vilja begagna för en öfversikt af nejdens sevärdheter. I nordost utbreder
sig Ifösjöns vida yta, dock betydligt minskad genom en på 1880-talet
företagen sjösänkning. I sjöns midt ligger Ifö, hvars norra del bildar en ansenlig
höjd, kallad Ifö klack. Till Ifö förlägges sagans Brattingsborg, som sjönk
för invånarnes synders skull med hus och skatter. När ärkebiskop Andreas
Suneson i Lund blifvit spetälsk, drog han sig tillbaka till Ifö, byggde en
hvälfd källare och bodde där 1223–28, de fem sista åren af sin lefnad. Hans
tjänare hade en gång på sjöstranden funnit en mängd penningar från det
forna Brattingsborg och då börjat lefva utsväfvande och gudlöst. Men på
deras fromme herres bön till Gud blefvo alla pengarna förvandlade till små
runda musslor. Ännu kallas sådana musselskal, som förekomma i kalklagren
på Iföns stränder, af allmogen för brattingsborgspenningar. Nämnda under
var blott ett bland de många, som tillskrifvas den helige biskopen. – På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
