Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skåne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medeltiden under ärkebiskoparne i Lund och har sedan 1756 varit fideikommiss
inom släkten Blixen-Finecke. Ursprungligen låg Näsbyholm på en ö i
Näsbyholmssjön och var byggdt som en starkt befäst borg, genom vindbrygga
förbunden med fasta landet. Den gamla byggnaden blef med tiden åtskilligt
ändrad och delvis ombyggd samt nedrefs fullständigt på 1860-talet och har ej
sedan ersatts med någon nybyggnad. År 1866 urtappades Näsbyholmssjön,
och ined en kostnad af 100,000 kronor torrlades omkring 1,000 tunnland
jord; godset är nu uppdeladt i flera stora arrendegårdar.
Från Näsbyholm fortsätta vi nedåt kustbygden mellan Ystad och
Trelleborg. Här äro herresätena mindre talrika, men några finnas dock af den
betydenhet, att vi ej kunna förbigå dem. Två kilometer från Östersjön ligger
vid Dybecksån Sveriges sydligaste säteri, Dybeck, som fordom varit en mycket
betydande gård, byggd på utfyllnad i ett kärr, men sedan tudelad och
förminskad och först i våra dagar, hvad hufvudgården angår, sammanköpt i en
ägares hand. På godset råder nu en mångsidig industriell verksamhet. Dess
utmärkta kreatursbesättning, mejeri och bryggeri ha gjort det kändt öfver
hela Skåne, men härtill komma trädgårdar, parker, fiskdammar, fasaneri och
kvarnar, och under godset lyda ett par fisklägen.
Västerut från Dybeck och en half mil från kusten ligger midt på slätten
det stora Jordberga, omgifvet af en stor planterad park, som norrut begränsas
af en mindre sjö. Boningshuset i en våning med två flyglar är oansenligt i
förhållande till godsets betydenhet, och endast ett tvåvåningstorn på
hufvudbyggnaden antyder dennas rang af ett skånskt adelsslott. – Knappt en mil
väster om Jordberga går gränsen till Skytts härad.
Vid inträdet i Skytts härad, som utgör sydvästra hörnet af Skåne,
framträder för oss den typiska skånska slätten med sin lerjord och sina
korsvirkesbyar, sina ändlösa sädesfält och sitt säfliga, undersätsiga träskofolk. I detta
härad, där intet adligt gods finnes och där bönderna själfva äro herrar med
ganska betydlig förmögenhet och med fullt medvetande om sin själfständighet
och sitt oberoende, har också folklynnet tämligen troget bibehållit sin
ursprungliga prägel, ehuru de yttre förhållandena högst väsentligt förändrat sig
på de senaste femtio åren. Snygga hvitmenade bondgårdar med väl
underhållna boningshus, af hvilka ganska många äro uppförda af tegel och
omgifna af trefliga trädgårdar, ligga tätt strödda på de grönskande fälten, där
de härligaste skördar vaja. Allt vittnar om att landet är bebodt af ett i
ekonomiskt hänseende mycket lyckligt folk.
Men huru såg detta samma land ut i början af detta århundrade?
»Om man en sommardag steg upp på en ättekulle – nästan de enda höjder,
som Skytts härad har att erbjuda, men från hvilka man alltid har en ganska
vidsträckt utsikt – såg man gråa byar med ett och annat träd i de små
kålhagarna. Mellanrummen utgjordes af flacka fält, där aldrig ett träd skymde
utsikten, om ej några enstaka pilar, som här och där stucko upp ur de enkla
jordvallar, som afskilde vångarna eller åkertegarna. På den i träde liggande
vången betade en mängd små hästar bland ett jämförelsevis högst ringa antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
