Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skåne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
järngaller, var dessutom möbleradt med en väl uppbäddad parsäng och ett
par stolar samt för öfrigt garneradt med blåmålade kistor, som målaren
utsirat med stora röda tulpaner, hvilkas make naturen ej varit mäktig att
frambringa. I dessa kistor förvarade matmor och döttrarna sina gångkläder och
linne samt en del dyrbara sängkläder. Då något af traktens fruntimmer första
gången gjorde sitt besök, öppnades dessa kistor, hvilkas innehåll den
främmande måste bese stycke för stycke. – I något af uthusen var ett rum,
’härberget’, bestämdt till härbergerande af kringvandrande personer, samt en
drängstuga. De öfriga byggnaderna voro inredda till stallar, logar, hugghus,
torfhus, redskapshus m. m. Till den kringbyggda gården ledde vanligen två
inkörsportar, den ena åt ’bygatan’ och den andra åt ’toften’, såsom den
närmast gården liggande åkerjorden kallades.
»I hvarje by fanns dessutom alltid en samlingsplats under bar himmel,
ett slags litet torg, där alltid några större stenar lågo, vanligen i fyrkant, till
säte för byns fäder, och dit byamännen, efter förutgången kallelse af
åldermannen, på en af honom bestämd tid infunno sig. Sedan åldermannen gått
genom byns gator och trummat vissa slag för hvarje port, ackompagnerad med
ett gällt gläfsande af bandhundarne, som aldrig kunde rätt förlika sig med
trumman, samt utropat en viss timme för sammankomsten, sågos byamännen
på den bestämda tiden troppa af till bytorget. Vid dessa sammankomster
afgjordes byns allmänna angelägenheter, såsom vångarnes uppgifvande,
lössläppande af kreaturen, gärdesgårdarnes underhåll, afgifter till stamböcker,
’knäflingarnes’ justering o. s. v. Dessa knäflingar, ett slags kontraböcker,
som förvarades af åldermannen, voro fyrkantiga stockar, en aln långa och en
tum tjocka, försedda en hvar med det hemmans bomärke, som den tillhörde,
och å dem utmärktes medelst olika inskärningar uraktlåtenhet med stängsels
underhåll, vårdslös tillsyn öfver kreaturen o. d., hvilket allt belades med
böter, som redovisades vid Mårtensmässan.»
En mängd sedvänjor och bruk hade sin grund i det fordom öfliga
samfälda brukningssättet. Af sådana folkbruk har framlidne prosten N. Lovén
(Nicolovius) i sin mästerliga skildring af folklifvet i Skytts härad vid början
af detta århundrade beskrifvit flera: två af de mest egendomliga må här
omtalas med den berömde författarens egna ord.
»Alla åboar i hvarje byalag samlades på Mårtens dag hos den afträdande
åldermannen för att dels utvälja en annan till denna lönlösa och mycket
besvärliga syssla, dels ock afsluta årsräkenskaperna. Sedan gubbarne lägrat
sig kring det långa furubordet, på hvilket funnos ölbägare, bröd, smör och
ost till gemensamt bästa och ett par stycken krita för revisorerna, framträdde
värden med brännvinsflaskan under armen, och sedan ölbägaren, beledsagad
af sitt ’syngott!’ (signe Gott!), gått från mun till mun, söp han gästerna till,
hvarefter brännvinsglaset med sitt ’gutår!’ – ett ord lika oskiljaktigt från
glaset som ’syngott’ från bägaren – gjorde sin rund kring laget. Sedan
välkomstsupen gått, gömde den afträdande åldermannen brännvinsflaskan, tills
han fått tillbörlig decharge. Han föredrog nu, med hjälp af sitt minne och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
