Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och synes på flera mils afstånd. Den anblick, man från höjden af den nära
två hundra meter höga åsen har åt norr och åt söder, öfver Hallandsslätten
och öfver Skånes nordvästra del med Skelderviken och Kullaberg är visserligen
icke förmånlig för Halland. Men som ram kring den flacka slätten vid
åsens fot har man å ena sidan Kattegatt, å den andra en krans af kullar
och höjder, som begränsa synranden. Och midt på slätten ligga som oaser
Skottorps och Dömmestorps sammanhörande herresäten. Det förra stället,
som har en ståtlig och väl underhållen hufvudbyggnad i italiensk stil, har
fått ett slags historisk märkvärdighet därigenom, att Karl XI, sedan alla
förberedelser voro träffade för ett högtidligt bilägers firande i Halmstad, helt
oförmodadt här höll sitt bröllop med danska prinsessan Ulrika Eleonora.
Egendomen innehades 1847–1883 af den om Hallands framåtgående i alla
riktningar så högt förtjänte P. von Möller, framstående både som jordbrukare
och som kulturhistorisk författare, och öfvertogs sedan af en bland hans söner.
Något mer än en mil från Skottorp ligger på södra stranden af Lagan den
lilla staden Laholm, en gammal, oregelbundet byggd sjöstad, som dock
företer en viss landtlig treflighet genom sina många grönskande trädgårdar.
Nära staden bildar Lagan präktiga forsar kring en större och några mindre
klippor. Här höjde sig i fordomtima ett slott, som redan i slutet af
1200-talet eröfrades af norrmännen. Detta slott, hvilket liksom Helsingborgs
bestod af ett kringbyggdt hufvudtorn eller kärna, var under medeltiden flera
gånger belägradt och kom under Engelbrekts befrielsekrig i dennes händer.
Laholms sista fäste anlades af konung Kristian IV och var efter dåtida
förhållanden mycket starkt: både klipporna ofvanom det strida fallet och själfva
holmen nedanför voro använda för detsamma. Karl XI ansåg dock dessa
förskansningar icke motsvara sitt ändamål och bibehöll därför blott en liten
del, hvilken emellertid, försedd med en liten besättning från Halmstad,
hindrade snapphanarne att öfver Lagan intränga i Halland. Några gräsbevuxna
grus- och stenhögar äro nu de enda lämningarna efter konung Kristians fäste.
Från den fasta stenbro, som nära invid staden leder öfver Lagan, har man en
täck utsikt öfver vattenmassorna, som fradgande störta fram öfver den ojämna
klippbottnen.
Ungefär två mil från Laholm ligger på Lagans norra strand det historiskt
välbekanta Knäred. Det är likväl icke själfva Knäreds kyrkoby, som utgjort
mötesplats för underhandlarne vid det i Nordens häfder märkvärdiga fredsslut,
som af stället fått sin benämning. De danske underhandlarne bodde i flera
gårdar inom Knäreds socken, men svenskarne uppehöllo sig vanligen i Ulfsbäcks
prästgård, 1 mil innanför Kronobergs läns gräns. Sedan möttes båda
parterna på eller invid själfva riksgränsen enligt dåtida sed, som i valet af neutral
mark gick så långt, att, om gränsen utgjordes af en bäck eller å med bro
öfver, underhandlarne möttes midt på själfva bron. Här fanns nu ingen
sådan gränsskillnad, men invid riksgränsen ligger Sjöareds gästgifvargård på
Smålandssidan, och här vid landsvägen utvisar den altarformiga Kungsstenen
det ställe, där Axel Oxenstierna genom sina skickliga underhandlingar 1613
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
