Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Gestrikland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detaljerade reseskildringar, skulle ett försök att här följa turisternas marschrutor
blott leda till en tröttande enformighet. Vi nödgas inskränka oss till ett
mera »geografiskt» sammanfattningsförsök i förening med några få ströftåg
genom de mest kända trakterna.
*
Gestrikland är till sin natur mindre norrländskt än Dalarne, och en
uppdelning af Sveriges landskap efter naturen skulle förlägga både Gestrikland
och Helsingland till samma hufvuddel som Dalarne. Också räknades de
fordom som bihang till Uppland, med hvilket landskap de ännu i kyrkligt
afseende äro förenade.
Gestrikland är till större delen ett slättland utmed Bottniska vikens
södra kust: endast i de västra och norra delarne finnas berg af nämnvärd
höjd. Gränsen mellan båda områdena betecknas ungefär af Norra stambanans
väg genom landskapet. Strax öster om bergranden ligga flera betydande sjöar,
främst Storsjön och dess grannsjöar Ottnaren och Näsbyggesjön midt i
landskapet, strax norr därom Öjaren och längst norrut Viksjön, andra mindre
sjöar att förtiga. Storsjön uppsamlar de flesta af landskapets vattendrag,
bland hvilka Jädran från nordost är den mest betydande, och afflyter genom
Gäfleån till en vid Gäfle inträngande vik af Bottenhafvet. Till samma vik
flyter Testeboån, som börjar med två källåar i södra Helsingland och flyter i
sydostlig riktning snedt genom norra hälften af Gestrikland, afledande vattnet
från åtskilliga småsjöar. Viksjön i landskapets nordöstra del afflyter genom
en särskild liten å åt sydost. På landskapets sydgräns går Dalälfven fram,
men läns- eller landskapsgränsen håller sig ej till själfva älfven; och för öfrigt
är älfven här vidgad till ett par stora, af små öar uppfyllda sjöbäcken, hvilka
hänföras till Gestrikland, och sammantränges först närmare utloppet, under
sin väg innanför Upplands gräns, till en verklig älfdal.
Gestriklands berg bestå hufvudsakligen af gnejs och granit. I sydvästra
delen finnes eurit med järnmalm. Slättbygden är täckt af sand- och
grusaflagringar, som flerestädes bilda utpräglade åsar, och i Storsjöbäckenet är
utbredt ett mäktigt lager af röd sandsten, som dock blott på några få ställen
är blottadt. Däremot finnas flerestädes kringspridda lösa sandstenblock, som
här och där tillvaratagas och bearbetas till kvarnstenar. Ön Limön utanför
Gäflefjärden utgöres af en kalkstensklippa, och antagligen utbreder sig denna
bildning äfven under Gäflefjärdens bottnen.
Utom de ursprungliga invånarne utgöres Gestriklands befolkning till en
liten del af finnar, hvilka bebo de aflägsnare och oländigare delarne af Ockelbo
(»Finnskogarna») i landets nordvästra del. Dessa finnar ha fordom i många
afseenden skilt sig från sina svenska grannar, men nu är denna skillnad
knappast märkbar. Finska språket, som ännu långt fram på 1800-talet talades af
en och annan bland de äldre, kvarlefver numera endast i vissa lokala
benämningar. Det fordom vanliga boningssättet i pörten är för länge sedan aflagdt,
och finnarne bestå sig allmänt med rymliga och stundom vackra hus, liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:54:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bygder/0493.html
