Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helsingland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mera den mängd fornlämningar, grafhögar och rösen, som finnas i socknen.
Bördigheten har i senare tider väsentligen ökats genom stora utdiknings- och
torrläggningsarbeten.
Landsvägen från Söderhamn inåt landet är under flera mil lagd på en
sandås, som från trakten af Söderala kyrka med några afbrott går åt väster
och nordväst i en bred dalgång norr om Ljusnedalen. Men för en kännedom
om det inre Helsingland erbjuda numera järnvägarne en vida bekvämare
väg, helst de äro framdragna genom landskapets vackraste nejder.
Redan en mil från Söderhamn kommer järnvägen fram till Ljusnans
dalgång, nämligen till nordvästra änden af sjön Marman med Marma stora
sågverk, och följer sedan det forsande sund, genom hvilket Ljusnans och sjön
Bergvikens vatten utfaller i Marman, fram till Bergviks station med
trämassefabrik och sågverk i stor skala med tillhörande bostäder. Utsikten öfver sjön
Bergviken dess omväxlande, af höga berg behärskade stränder är hänförande.
Utmed södra stranden reser sig Trollberget till 210 och Digerberget
till 330 m. höjd, och norr om sjön utbreder sig ett mer än milsvidt
berglandskap af rundade höjder mellan 180 och 280 meters höjd, mellan hvilka
järnvägen slingrar sig fram. Mest omtalad bland dessa är det 211 m. höga
Hårgaberget mellan sjöns nordvästra strand och Ljusnan. Vid detta berg är
nämligen följande sägen fäst.
En lördagsafton, då den muntra ungdomen i den vid bergets fot belägna
byn Hårga ej ens vid sabbatens inbrott afbröt sin yra dans, kom en främling
till gillet, tog ledningen af dansen och föreslog till slut en slängdans eller
»slinker». Dansen begynte: främlingen, som var ingen annan än »den lede»
själf, var förste man i kedjan, och sedan följde de unga hand i hand. Som
en hvirfvelvind bar det åstad genom alla rum ur gård i gård, in genom
dörrar och ut genom fönster. Ingen förmådde slita sig lös, och en dräng,
som i förtviflan högg sin fällknif in i en dörrpost för att hålla sig fast, fick
hela armen afsliten. Allt vildare gick dansen öfver åker och äng upp till
Hårgabergets spets, och där fortsattes den ej blott tills lifvet flytt ur de
dansande, utan ända tills deras ben voro uppslitna; ja, hufvudskallarna fortforo
sedan att hoppa, tills äfven de voro förnötta. Därför är ännu i dag
Hårgabergets topp slät som ett jämnslipadt stengolf.
Sedan banan öfvergått Ljusnan på en järnbro i tre spann à 60 meter,
fortsätter den mellan Hårgaberget och Bergviken fram till Kilafors station
å Norra stambanan. Ej långt från stationen har Kilafors järnverksaktiebolag
betydande anläggningar. Ett stycke sydligare, vid Röstbo, har banan med en
18 meters djup skärning passerat den s. k. Helsingeporten mellan Kölberget,
hvars branta vägg banan följer, och Digerberget, båda synliga långt ut till
sjös och använda som landmärken. Här är det Helsinglands storslagna
naturskönhet börjar framträda för den söderifrån kommande. Men sedan fortsättas
samma taflor af höga, skogklädda berg, strida forsar och vida sjöytor i
oafbruten omväxling hela Ljusnedalen uppåt. Banan följer den mäktiga älfvens
lopp, hvars stränder hela vägen lifvas af välbyggda byar och gårdar samt
sluttande åkrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
