Genom Sveriges bygder / 452 (1896) Author: Herman Hofberg, Johan Velander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jämtland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jämtlands vapen.

Jämtland.

Allt sedan Norra stambanan 1881 blef fortsatt fram till norska gränsen
genom öppnande af den så kallade Jämtländska tvärbanan, har Jämtland år
efter år besökts af en växande mängd främlingar, dels turister, som kommit
att skåda dess mångsidiga och storslagna naturskönhet, dels hälsosökande,
som i dess rena, friska luft sökt vinna stärkta krafter och särskildt bot för
lungåkommor. Turistvägar i hundratal ha utstakats och beskrifvits, vägvisare
och roddare anställts genom Svenska turistföreningens försorg, turisthyddor
byggts här och där i de mera aflägsna och ödsliga, men på storartade utsikter
rika fjällbygderna, spångar lagts öfver träskmarker och fjällbäckar, korteligen
en liflig verksamhet rådt för att göra Jämtlands natur känd och uppskattad
som den förtjänar. Och resultatet har blifvit, att Jämtland nu allmänt
erkännes vara det skönaste bland Sveriges alla landskap. På många ställen i
järnvägens närhet ha ock fjällsanatorier anlagts med tillfällen att antingen i
lugn och ro njuta af den naturskönhet och de utsikter, som själfva ställets
läge har att bjuda, eller ock att med måttlig ansträngning genom skogspromenader,
bergvandringar och roddturer i sanatoriets omnejd söka stärka
krafterna.

Jämtland är i stort sedt en högslätt, genomfårad af breda, sjöfyllda
dalbottnar, hvilkas vattenytor i allmänhet ligga mer än 300 meter öfver hafvet.
Ofvanpå högslättens västra del äro lagrade eller staplade höga, rundade fjäll
eller korta åsar, som i landskapets sydvästra hörn bilda en sammanhängande
fjäll- och skogsbygd af ända till 9 mils bredd från riksgränsen, men för öfrigt
skiljas af långsträckta, ansenliga sjöar och lägre skogsåsar mellan dem,
sålunda erbjudande utsikter af ofta mer än 5 mils vidd.

Jämtlands geologiska byggnad företer flera egendomligheter. Den
egentliga urbergsgrunden af gnejs, hälleflinta och granit träder i dagen blott i
landskapets södra och östra delar samt utmed ett stycke af riksgränsen, där
denna bildar en bred från Norge inskjutande kil. Eljes ligga på urberget
lagrade dels s. k. fjällskiffrar och kvartsit, dels yngre siluriska bergarter, såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>