Genom Sveriges bygder / 457 (1896) Author: Herman Hofberg, Johan Velander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jämtland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alltsedan Olof den helige tog denna väg vid sitt försök att återvinna Norges
rike. I sorgligt minne kvarlefver karolinernas återtåg öfver fjällen nyåret
1719, då oväder och köld nedgjorde största delen af de tappres skara. Men
ännu så sent som 1809 föreföllo strider om några af skansarne i västra
Jämtland.

Vi öfvergå nu till en öfversikt af Jämtlands märkligaste berg och
vattendrag.

Helagsfjället på gränsen till Härjedalen uppnår en höjd af 1,800 meter
och är det högsta berget i både Jämtland och Härjedalen. Vid detsammas
fot upprinner Ljungan, som flyter först genom Härjedalens norra hörn med
Storsjön och därefter in i Jämtland, hvars sydvästra gräns den följer på kort
afstånd fram till den 440 meter öfver hafvet belägna sjön Fotingen. Mellan
denna och Härjedalsgränsen resa sig Klöfsjöfjällen till nära 1,000 meters
höjd, erbjudande präktiga utsikter, särskildt mot norr uppåt trakten af
Storsjön. Fortsättningen af Ljungans dalgång går mellan rätt betydliga höjder i
södra Jämtland och genom några mindre sjöar fram till Medelpadsgränsen,
där den utmynnar i den tretungade, tre mil långa sjön Hafvern.

Norr om Helagsfjället och Ljungan ha vi sydvästra Jämtlands stora
fjällbygd mellan Sylfjället och Snasahögarna vid riksgränsen och Oviksfjällen
österut. Sylfjället stiger med sina två toppar, som gemenligen kallas Sylarna,
upp till i det närmaste samma höjd som Helagsfjällen; skillnaden uppgifves
till endast 27 meter. Norr om Sylfjället och ett stycke innanför riksgränsen
ligga Snasahögarna, som närma sig till 1,500 meters höjd. Omkring 5 mil
österut uppstiger Anahögen eller Anariset öfver nejden, och ännu 3–4 mil
åt öster och sydost bilda de vidsträckta Oviksfjällen fjällbygdens östrand.
Bland dem uppstiger Drommen på nordranden till 1,139 och Hundshögen
på sydöstra sidan till 1,371 meters höjd.


Tännsjön.

Från den nu omtalade fjällbygden flyta blott några mindre åar norrut,
bildande tillflöden till Indalsälfvens källfloder. Mest omtalad bland dessa är
Handölsån med sina tre forsar, af hvilka den öfversta är ett bland Jämtlands
vackraste vattenfall; Handölsån kommer från östsidan af Sylfjället och
Snasahögarna samt flyter till den 530 meter högt belägna Ånnsjön. Samma sjö
mottager Ena älf från riksgränsen och genom den äfven vattnet från några
fjällsjöar på 600 meters höjd i närheten af passet Skurdalsporten och
stationen Storlien. Ånnsjöns vatten nedflyter först till Gefsjön, och vidare till
några mindre sjöar, får ytterligare tillflöde från fjällen i väster och bildar
slutligen mellan de två småsjöarna Tännsjön och Noren ett af Sveriges
vackraste vattenfall, den storartade Tännforsen. Då man kommit fram till
Bodsjöedet via Tännsjön, har man de vackra fjällen på norra sidan af sjön framför
sig, och borta i öster ser man ett moln stå stilla öfver vattnet, just där sjöns
afsmalnande västra ände sammanflyter med den blåa himlaranden: det är
vattenångorna, som uppstiga från det af fallet sönderpiskade vattnet. Tännforsen
börjar med ett mindre fall af 3–4 meters höjd, hvilket af en klippa i midten
delas i två breda armar. Denna klippa kallas Björnstenen, och om den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>