Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ETT HUSFÖRHÖRSÄFVENTYR I ÅSELE.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Hjärtans välkommen, och tack för sist!
Jag stirrar en smula förvånad, men säger intet. — Sist? —
Inte ha vi träffats förut!
Men »tack för sist!» heter det, hvargång jag tar någon
i hand, som är mig fullständigt obekant. Så småningom
förstår jag kanske meningen. Visst ha vi träffats förut; vid
bönen och i de heligas gemenskap, äfven om vi ej sett
hvar-andras anleten. Ja, tack för sist då, alla obekanta bröder
och systrar i Lappmarken! Tack för förbönen och sällskapet
vid den stora församlingens gudstjänst! Vi träffas tidt och
ofta där, och därför är väl ett »tack för sist» på sin plats vid
det första handslaget.
Köket, samlingssalen, är fullt af folk. Psalmsången tonar
stark. Man vågar sig ock på att sjunga harmonierande
understämmor — ett minne, säger man, från prosten
Nordenstams i Boden adjunktstid i Åsele. Han for omkring
och lärde allmogen sjunga psalmer fyrstämdt, men nog var
det ’en 20 år sedan. Säkert har den förmågan varit till
glädje många gånger.
Bysborna uppräknas, församlingsboken korrigeras i fråga
om flyttningarna. Prästen får en och annan underrättelse
om de gamla, de fattiga, om sjuka m. m. Att få ett
samtal i gång om det upplästa kapitlet har sig litet svårt, men
tack vare barnen behöfver ej prästen tala ensam, och ibland
blir intresset så lifligt, att de äldre falla in — om det blott
ville hända oftare! Men lappmarksbon har nu en sådan
förmåga att lyssna, länge och girigt lyssna till ordet.
När så omsider:
»Guds ord lära, bön och sång
är i Herrans namn besluten»,
gäller det att komma raskt i väg, ty det är 1 1/2 mil till nästa
husförhörsrote, i Forsnäs. Solen sjunker strax ned. Norrlands
korta vinterdag är slut.
Och så börjar äfventyret.
Det är dålig körväg, får jag veta, men går bra på skidor.
Mina »bobrikoffar» får jag ej behålla, ty skidbandet halkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
