Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - PRINS BERNADOTTES BESÖK I LANNAVAARA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prins Oscar. Månne även han använde »karta» (koncept), eller
»profeterade» han och utlade ordet utantill?
Prosten slutade sitt föredrag, och många bland åhörarne
gingo ut på bron för att få röka en pipa eller två. Någon hade
dock redan under föredraget, nedhukad bakom ryggen på de
andra, i smyg dragit några svaga, men dock så sköna och
välgörande bloss! Men man ville röka lite till och följde därför
med de andra ut på bron.
Men så uppträdde prinsen, och alla skyndade in. Prosten
tjänstgjorde som tolk. Med synnerligt intresse lyssnade alla på
den nye talaren. Föredraget framhölls mycket enkelt och utan
all affektering. Och att många tyckte om det och fingo en
mycket gynnsam tanke om prinsen och hans religiösa liv och kristliga
åskådningssätt, framgick bl. a. därav, att de efter talets slut gingo
fram till honom, omfamnade honom och sade:
»Todista minullekin synnit anteeksi!» (Tillförsäkra också mig
syndernas förlåtelse!)
Även major Melander uppträdde, tolkad av prosten. På
eftermiddagen uppträdde ytterligare ett par tre predikanter, bland
dessa även den uppburne Wuolin Heikki.
Föredrag och bönestunder höllos för övrigt varje dag under
prinsens vistelse här.
På måndagen inspekterades skolan, och ehuru förhöret för
det mesta skedde på svenska, ville dock även lapparna höra på,
ty många bland dem hade ju sina barn här. I synnerhet var
Wassijärvis Rakel mycket intresserad av att både själv få höra
och även låta andra förstå, huru övermåttan duktig hennes
Lill-Erik var till att läsa, »ty», förkunnade hon, »han hade ett så
förskräckligt gott huvud, att vad än han tog i handen, boken
eller »Haaparannan-Lehti» — en i Haparanda utkommande finsk
tidning — så kom det genast liksom från en trumpet.»
Prinsen gick själv omkring och ställde frågor till barnen.
Och det gick i det hela bra. Men så frågade han Lill-Erik, vad
som menades med Guds försyn.
Vips kom svaret, och undan gick det. Med hög och säker
röst läste han, så fort han kunde:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
