Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
812:5
Avd. 81. VÄG- OCH JÄRNVÄGSBYGGNAD
under förutsättning att två mötande fordon vid slirningsfri uppbromsning under
normala vägförhållanden skola kunna stanna på några meters avstånd från
varandra.
För att öka trafiksäkerheten på ställen, där den fria sikten i horisontal eller vertikal
led icke kan göras tillräckligt stor, skola särskilda åtgärder vidtagas för trafikens
uppdelning i skilda körfiler.
I svår terräng, där fordringarna på stor fri sikt skulle medföra oskälig
kostnadsökning, må fria sikten i’ undantagsfall minskas till följande värden:
vid byggnadstyp I f = 90 m v = 65 km/tim
»> » II / = 70 » v = 55 »
» » III / = 50 » v = 45 »
som under ovan angivna förutsättning motsvara de angivna körhastigheterna.
: 42 Lutningar och vertikalkurvor
: 421 Lutningar
Lutningen anpassas efter byggnadstyp och terrängförhållanden. Ju brantare lutning
som tillåtes, desto mindre bli massorna i skärningar och bankar och desto mindre
vägens anläggningskostnad. Större tillåten lutning medger ofta rakare och kortare
vägsträckning samt mindre skarpa kurvor. Lutningar upp till 30 %0 utgöra icke
någon större olägenhet för motortrafiken, varför dyrbara terrasseringsarbeten för
att undvika eller nedbringa sådana lutningar i regel icke böra utföras. Längre
horisontalplan i längdprofilen böra undvikas med hänsyn till vattenavrinningen
framför allt vid förhöjd vägkant (gångbana e. d.).
Största tillåtna lutningar framgå av tabell :423.
: 422 Vertikalkurvor
Lutningsskillnader skola utjämnas med vertikalkurvor för att mjuk övergång
samt tillräcklig fri sikt skall ernås. I tabellen :423 anges även minsta tillåtna
radier i vertikalkurvor vid olika byggnadstyper.
: 423 Tabell över lutningar och vertikalkurvor
[-Byggnadstyp-]
{+Bygg- nads- typ+} Bredd å körbana m Största lutning %o Minsta radie i övergångskurva mellan lutningar i profil (vertikalkurva) m
[-Normalt Undantagsvis-]
{+Nor- malt Undantags- vis+} i svår terräng, då därigenom avsevärd
kostnadsbesparing ernås Konvexa brytningar Konkava brytningar
Normalt För ernående av avsevärd
kostnadsbesparing Normalt
I minst 6,0 50 70 2000—4000 1000—2000 1000—2000
II (5,0) 5,5—6,0 50 70 1000—2000 750—1000 500-1000
III 3,5 70 100 500 300 300- 500
: 43 Horisontalkurvor
: 431 Allmänt
Övergången mellan närliggande raklinjer utföres med cirkulära kurvor. Valet av
kurvradier samt kurvornas inpassning i terrängen bör ske med hänsyn till
byggnadstyp, terrängförhållanden och fordringar på fri sikt.
Mellan två efter varandra följande, åt motsatt håll gående kurvor — kontrakurvor —
bör om möjligt en raklinje inläggas, vars längd tillåter utjämning av skevning
och breddökning enligt normalbestämmelserna.
Även om förhållandena skulle medge, att en väg framdrages med mycket långa
raksträckor, bör med hänsyn till bländningsrisken m. m. raksträckor med mer än
1 km längd i allmänhet undvikas.
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
