Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 812. Arbetsplaner för vägbyggnader 812:6
Befästningarna böra såvitt möjligt markera den blivande vägens mitt och skola
placeras på lämpliga punkter, så att risk icke föreligger att de skola avlägsnas
vid markens brukning.
Befästningarnas läge i längdmätningen, deras utseende och placering i förhållande
till i närheten eventuellt belägna föremål antecknas, t. ex. träpåle i sektion 5/123,5
i vk (= vägkant) 18,6 m från sydvästra hörnet av ladugård eller 1" järnrör i
sektion 2/060 i dk (= dikeskant).
Om så låter sig göra böra även tangentpunkterna befästas.
:3 Avvägning och planmätning
:31 Höjdsystem och fixar
För avvägningar skall om möjligt väljas ett höjdsystem som hänför sig till rikets
precisionsavvägning. Skiss och beskrivning över av vägföretaget berörda eller i
dess närhet belägna fixpunkter kunna rekvireras från Rikets allmänna kartverk,
Stockholm. Register med beskrivning över inom resp. län belägna fixpunkter
finnas hos vägförvaltningarna.
Utefter vägens sträckning anordnas för den kommande vägbyggnaden lämpliga
fixpunkter på lämpligt inbördes avstånd, vid normal terräng ca 500 m. Vid varje
bro- eller färjläge skall inläggas minst en fixpunkt av sådan beskaffenhet, att den
kan åberopas i framställning till vattendomstol om tillstånd till anläggningens
utförande. Fixpunkt bör bestå av i berg eller stor jordfast sten eller ev. stubbe
inborrad järndubb eller inhugget kryssmärke eller i annat jordfast föremål tydligt
gjord markering. Fixpunkts läge i förhållande till den uppstakade linjen samt
beskrivning över dess utseende anges både på plankarta och arbetsprofil.
Därest befintlig fixpunkt beräknas bli förstörd eller övertäckt vid den blivande
vägbyggnaden, skall den ersättas med ny markering, såvitt möjligt i den
förutvarandes närhet. Om sådan fixpunkt tillhör Rikets allmänna kartverk eller annan
myndighet, skall omgående meddelande om utbytet insändas till myndigheten
med bifogande av beskrivning över den gamla fixpunkten jämte skiss och
höjd-uppgift för den nya fixpunkten.
: 32 Profilavvägning
Profilavvägning av markytan i den stakade linjen sker i längdmätningens riktning
och som regel först och främst på var 20:e meter vid längdmätningsstickorna,
samt dessutom vid ytterligare punkter mellan dessa, i den utsträckning som fordras
för att man skall få riktigast möjliga bild av marklinjen och för att
bestämningen av vägbanans blivande höjdläge (profilplan) skall underlättas. Utanför
företagets begynnelse- och slutpunkt avväges erforderlig sträcka, i regel minst
100—200 m.
Den utförda profilavvägningen kontrolleras genom en återgångsavvägning över
anbragta fixpunkter.
I samband med profilavvägningen avväges även anslutande vägar i erforderlig
omfattning, höjdläge på botten av korsande dike, befintlig dikessektion, höjdläge
av korsande trafikled, dag-, hög- och lågvattenyta vid vattendrag m. m.
:33 Sektionering
Sektionering utföres som regel på var 20:e meter och till erforderlig längd med
hänsyn till vägens avsedda bredd, profilplanets läge och markens sidolutning.
Vid kuperad eller sidolutande terräng och där berg förekommer tagas sektionerna
tätare, i den omfattning, som bedömes erforderlig för massberäkningen. Där
konstbyggnader, trafikplatser m. m. beräknas bli utförda, tagas särskilda sektioner.
: 34 Planmätning (fältmätning)
Med den uppstakade linjen som baslinje eller med annan lämplig baslinje inmätas
förekommande terrängföremål m. m. och uppmätas lutnings- och
terrängförhållandena inom det område och i den omfattning, som erfordras för att man skall kunna
uppgöra i arbetsplanen ingående planritning. Antingen uppgöres konceptritning
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
