Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815:2-3
Avd. 81. VÄG- OCH JÄRNVÄGSBYGGNAD
Rörens diameter och lutning bestämmes av den erforderliga laddningen. Vid större
laddning måste rören placeras flackare för att man skall få plats med sprängämnet
under banken. Laddningens storlek i varje rör beror därjämte på bankmassans
storlek och avståndet mellan rören. Lämpligt avstånd torde vara ca 10 m. Större
rör än 4" bör icke komma till användning. Rören slås lämpligen ned med
lufthammare och fällbar krän. Rören förses med en påsvetsad (påskruvad) spets,
som har något större diameter än röret (fig. c), varigenom friktionen mot röret
minskas vid nedslagningen.
Fig. :382 b. Laddningens placering vid banksprängning
Fig. :382 c
Spets till rör för
banksprängning
Om vatten tränger in i rören, bör gummidynamit användas, vilken är okänslig
för väta. Laddningen av en stor salva kan nämligen taga flera dagar i anspråk.
Tandningen sker elektriskt, varvid tändkapslarna böra kopplas i serier med
parallellkoppling mellan serierna. Motstående rör böra alltid vara kopplade i samma
serie, så att åtminstone dessa avlossas samtidigt i händelse av att någon serie skulle
klicka. Sakkunnig bör tillkallas, då sådan sprängning skall planeras och utföras.
Närmare upplysningar kunna erhållas genom sprängämnesfabrikerna. (Se även
423:5.)
:39 Komprimeringsarbeten (jfr 426:3 och 816:3)
För att undvika sättningar och ojämnheter i vägbanan bör såväl under- som
överbyggnad väl komprimeras. Detta gäller speciellt vägar som skola förses med
varaktig beläggning. Komprimeringen bör där drivas så långt, att man erhåller minst
den naturliga komprimering, som den omgivande fasta marken har. Skall en
beläggning sålunda utföras på helt eller delvis nyutfylld bank, på nyligen utförd
isolering eller nyutlagt bärlager och icke minst två tjällossningar förflutit sedan
utfyllningen skedde och vägen under denna tid legat under trafik, måste särskild
komprimering utföras i sådan grad, att sättning i över- eller underbyggnad icke
kan uppstå. Detta är ett absolut krav för att hindra att en dyrbar beläggning
spolieras långt innan den är utsliten. Jord komprimeras bäst vid en viss
fuktighetshalt, varför vatten bör tillföras. Den lämpligaste fuktighetshalten är olika vid
skilda jordarter, varför man här bör pröva sig fram.
Vältar. De hittills här i landet mest använda vältarna äro 2-axliga, en typ med
två bakvalser och en med en bakvals, s. k. tandemvält. Numera finnas i marknaden
även 3-axliga vältar, vilka av naturliga skäl åstadkomma ett jämnare
vältnings-plan. På senare tid har även gummihjulsvältar börjat användas. Dessa maskiners
inverkan på djupet är dock ringa, varför man numera börjat använda
vibrationsmaskiner med gott resultat. Vibrationsvälten är 3-axlig, men skiljer sig från
den vanliga 3-axliga välten, genom att mittvalsen kan bringas vibrera.
Vibrationsvalsen som drages av traktor, användes med fördel vid komprimering av
sandutfyllnader, där i allmänhet vält har svårt att taga sig fram. Vibrationssläden är
speciellt lämplig vid breddning av vägar.
Man har genom uppmätningar utrönt, att komprimering med vibrationssläde
eller vibrationsvält når 0,8—1 m under vältningsplanet.
Vältning. Vid sandisolering kan man ej välta direkt på sanden, utan först måste
ett bindjordslager av ca 15 cm tjocklek utläggas. Vältningen bör fortsätta, tills
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
