Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avd, 81. VÄG- OCH JÄRNVÄGSBYGGNAD
814:1
Kap, 814. VÄG- OCH GATUBELÄGGNINGAR
Av civilingenjör Fredrik Schutz
:1 Översikt av olika slag av beläggningar och erforderligt underlag
:2 Bituminösa beläggningar
: 3 Gatstensbeläggningar
:4 Cementbetongbeläggningar
:o Träbeläggningar
:6 Plattbeläggningar
:7 Underhåll av beläggningar
:8 Olika egenskaper hos beläggningar
:9 Ekonomiska synpunkter vid val av beläggning
Litteratur
Hänvisning
Gångbanebeläggningar............................................ 851:165
:1 Översikt av olika slag av beläggningar och ’erforderligt underlag
:11 Beläggningar
A. Bituminösa beläggningar bestå av stenmaterial med varierande kornstorlek,
sammanhållet med asfalt eller tjära (= bitumen).’
Halvpermanenta bituminösa beläggningar kräva periodiskt underhåll. Bindemedlet
kan vara asfalt eller tjära. Till dessa beläggningar räknas i första hand:
impregnering och ytbehandling, hyvelbehandling, indränkningsbeläggningar samt vissa
blandningsbeläggningar med slitlager av icke tät sammansättning.
Helpermanenta bituminösa beläggningar äro försedda med slitlager med tät ocli
homogen sammansättning, som utan periodiskt underhåll helt kan slitas ned.
Bindemedlet i regel asfalt. Exempel äro stampasfalt, sandasfalt, topeka och gjutasfalt.
Karakteristiskt för de bituminösa beläggningarna är deras förmåga att deformeras
i viss grad utan att brista, varigenom de kunna utföras i tunna skikt på underlag
av grus eller makadam. Underliggande mark måste dock ha god bärighet.
B. Stenbeläggningar sammansättas av huggna eller naturliga stenar. De kunna i
viss grad deformeras men böra dock ej användas på dåligt underlag. Tre
huvudtyper förekomma, nämligen fältsten, tuktad sten eller storgatsten samt smågatsten.
C. Cementbetongbeläggningar bestå av stenmaterial med varierande kornstorlek,
sammanhållet av cement.
Cementbetongbeläggningar utföras med eller utan armering och med sådan tjocklek
att de bli självbärande, varför de kunna överbrygga sättningar i underlaget. De
kunna läggas direkt på underliggande mark, om denna har god bärighet.
D. Träbeläggningar bestå vanligen av plank eller träkubb. De användas knappast
numera.
E. Plattbeläggningar kunna utföras av betong, klinker, asfalt, gummi osv. De
användas huvudsakligen i gångbanor men förekomma även i körbanor.
Gatsten, cementbetong och plattbeläggningar räknas som helpermanenta
beläggningar.
:12 Underlag
: 121 Vid nybyggd väg
Gatstens- och plattbeläggningar samt bituminösa beläggningar kräva förstärkning
av underlaget i form av grus-, skärv- eller packstenslager, som täckas med ett
eller två lager makadam. På mycket svag eller tjälskjutande mark erfordras
dessutom ytterligare förstärkningar.
Betongbeläggningar däremot kunna vid tillräcklig tjocklek utföras direkt på
befintlig mark, om denna är fast och homogen och ej utsatt för fortgående, ojämna
sättningar. För att minska friktionen mellan betongen och underlaget kan det
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
