- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
88

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

812:

7 Avd. 81. VÄG- OCH JÄRNVÄGSBYGGNAD

stundom vara lämpligt att utlägga ett ca 2 cm tjockt lager av grus, sand eller
stenmjöl. På mark med ojämn eller svag bärighet fordras förstärkning av underlaget.

: 122 På gammal väg

Det beror i hög grad på vägkroppens uppbyggnad vilka förstärkningsåtgärder,
som måste vidtagas. På gamla icke makadamiserade grusvägar, som vila på stabilt
underlag, kan man efter mindre justeringar av ytan direkt utföra beläggningar av
betong. Impregnering och ytbehandling samt hyvelblandning kan även utföras direkt
på en sådan grusväg och möjligen tjocka indränkningar med asfalt och tjära.
För övriga bituminösa beläggningar samt gatstens- och plattbeläggningar bör
grusvägens yta förstärkas genom utläggning av ett makadamlager. Ofta erfordras ett
sådant lager för justering av vägbanans form. Tjockleken i komprimerat skick bör
uppgå till minst 6 cm och makadamstorleken bör då vara 38—64 mm. Undantagsvis
kan lagrets tjocklek minskas till 4 cm, då makadamens storlek bör vara 19—38 mm.
Överytan hos det utlagda makadamlagret skall vid utläggandet av bituminösa
blandningsmassor vara rensopad från fint material, så att makadamen framträder.
Är ytan slät eller täckt med ett löst lager av t. ex. stenmjöl eller grus glider
beläggningsmassan mot underlaget vid vältning, varvid tvärgående sprickor lätt
uppstå i beläggningar med tätare sammansättning.

Är vägkroppen under gruslagret svag, måste en mer omfattande förstärkning
utföras, innan beläggningen pålägges. Vanliga åtgärder äro förbättrad dränering,
utläggning av ett grus-, makadam-, skärv- eller packstenslager ovanpå gamla
gruslagret. Utomlands användes ofta förstärkning medelst tjocka, oarmerade
betongplattor med relativt låg cementhalt, vilka sedan utgöra underlag för
asfaltbeläggningar. Jfr fig.

Fig. :12 Sektioner för underlag till bituminösa beläggningar i städer

: 123 På gammal beläggning

Skall ny beläggning utföras på underlag av gammal beläggning, förfares på sätt
som beskrives i : 72—74.

;13 Bombering och skevning

Bituminösa beläggningar av halvpermanent typ samt smågatsten utföras med en
bombering av 1/70—1/80 av beläggningsbredden, motsvarande ett tvärfall av 2,5—
3 %. Bituminösa beläggningar av permanent typ utföras med en bombering av
1/70—1/90, helst 1/80—1/90 av beläggningsbredden, motsvarande ett tvärfall av 2,2—
3 %, helst 2,2—2,5 %.

Cementbetongbeläggning har bombering 1/120 av beläggningsbredden, motsvarande
tvärfallet 1,7 %.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free