Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 814. Väg- och gatubeläggningar
814:2
slangar äro i förbindelse med en pump från vilken jordmassan pumpas in under
betongen. Erforderligt tryck brukar uppgå till 4-6 atö.
Graderingen hos massan, som pumpas in, visas av fig. : 73. Den kan bestå av
något lera, mjäla och mycket fin sand. Vanligen tillsättes 10-15 % cement.
Stundom tillsättes släckt kalk för att få massan smidigare. Leran gör massan plastisk
men får icke ingå till större mängd. Cementet hindrar krympning, när vattnet
bortgår. Konsistensen hos massan bör motsvara såplera, vilket uppnås vid 40—
50 % total vattenhalt. Hög sandhalt eller grövre sandkorn gör massan kärv och
svår att pumpa. Detta förfarande användes ofta i U.S.A. under namnet »Mud Jack».
: 74 Gatstensbeläggningar
Dessa repareras genom att mindre eller större partier sättas om. Om beläggningen
blivit mycket ojämn, bör underliggande makadambädd rivas upp och åter vältas
innan gatstenen sättes om. Äldre, rundsliten och kantrad gatsten kan knappast
omsättas utan förses enklast med ett slitlager av högvärdig asfalt, varvid ett
mellanliggande bindlager av öppen asfaltbetong
användes för att utjämna ojämnheter i stensättningen,
som får ligga kvar orörd. Bindlagret måste vara
minst 20 mm tjockt och utföres helst med en tjocklek
av 25-40 mm.
I branta backar, där foggruset lätt spolas bort, bör
gatstensbeläggningen förses med asfaltfyllda fogar.
Fig. :74 Minskning av vibrationer i vertikalled vid
av-jämning av gammal storgatsten med gjutasfalt. Mätningar
utförda å gamla rådhuset i Stockholm vid körning med
lastbil (totalvikt 9 ton)
:8 Olika egenskaper hos beläggningar
: 81 Slitstyrka
Avnötningens storlek hos olika beläggningar beror icke blott på de passerande
fordonens vikt och antal utan även på undergrundens beskaffenhet, beläggningens
kvalitet, klimatet, hjulringarnas beskaffenhet, antal hästfordon, fordonens
hastighet osv. Viss avnötning erhålles, även om beläggningen icke utsättes för trafik.
Såsom genomsnittsvärden för årliga
avnöt-ningar på en 6 m bred väg vid 1000 fordon
per dygn gäller:
gatsten.................... 0,1—0,2 mm
cementbetong.............. 0,2—0,4 »
högvärdiga asfaltbeläggningar 0,4—0,8 »
Figuren visar utförda avnötningsmätningar på
en provväg vid Kristianstad.
I många fall begränsa andra faktorer än den
direkta avnötningen beläggningarnas livslängd.
Asfaltbeläggningar kunna bli ojämna eller
spricka sönder. Betongbeläggningar kunna
erhålla lokala skador i form av sår, sättningar
eller sprickor, och gatstenen kan rundslitas,
kantra eller krossas långt innan den är utsliten.
I regel äro asfaltbeläggningar med tät
sammansättning mer slitstarka än dylika
uppbyggda av öppet stenmaterial. Finkorniga
asfaltbeläggningar slitas i allmänhet mindre än
grovkorniga, skrovliga beläggningar.
Fig. :81 Avnötning hos olika slag
av beläggningar
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
