- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
114

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

815:2-3

Avd. 81. VÄG- OCH JÄRNVÄGSBYGGNAD

: 34 Undersökning av grus och bindjord

För att kunna rationalisera grusvägsunderhållet är det nödvändigt att äga
kännedom om sammansättning och beskaffenhet av de material som finnas att tillgå.

Förekomsten av grus och stenmaterial samt pinnmo och lera bör därför inventeras
och de olika materialens lämplighet till vägändamål undersökas.

Gruset kan vara naturgrus (åsgrus, rullstensgrus, strandgrus) eller krossat material
(krossgrus, finmakadam, stenmjöl).

Detta undersökes beträffande kornstorleksfördelningen genom siktning
(torr-siktning) samt i erforderliga fall även beträffande materialets
hållfasthetsegenskaper. Gott grus är i allmänhet grovt och väl graderat. Dåligt grus är ofta sandigt
och stenfattigt.

Bindjorden är i allmänhet pinnmo eller lera.

Pinnmo undersökes genom siktanalys (tvättsiktning) samt med hänsyn till
bind-kraften. God pinnmo är i regel hårdbruten. Dålig pinnmo är lös och sandig.

Lera bedömes med hänsyn till bindkraften. Fet, »styv» lera är i allmänhet
bind-kraftig under det att mager, »lätt» lera är dåligt bindande. För bestämning av
lerans lämplighet kräves dock i regel mera omfattande laboratorieprov.

: 35 Undersökning av slitlager

Liksom man måste äga kännedom om de material som stå till buds för
vägunderhållet, måste man även veta hurudana de vägbanor äro beskaffade, som skola
underhållas.

Dessa böra i första hand undersökas beträffande kornstorleksfördelningen genom
fortlöpande siktanalyser av grusslitlagret, lämpligen i anslutning till det praktiska
underhållsarbetet.

Samtliga ovannämnda undersökningar kunna även om så erfordras utföras genom
Statens Väginstitut.

:4 Olika underhållsåtgärder

Med kännedom om sammansättningen av såväl slitlager som tillgängligt
grusmaterial och bindjord kan man bedöma vilket material som i varje särskilt fall
bör användas vid underhållsarbetet.

Detta kan i övrigt i stort sett uppdelas i följande slag av arbeten.

Vissa lokala mera begränsade arbeten, såsom förnyelse eller komplettering av
bortnött slitlager samt förbättring av slitlagers sammansättning.

Mera regelbundet återkommande fortlöpande underhållsarbeten, såsom grusning
och flickning samt sladdning och hyvling.

Åtgärder för dammbindning som behandlas i :5.

:41 Förnyelse eller komplettering av slitlager

: 411 Olika sätt att bereda idealgrus

Om slitlagret blivit starkt nött, så att det ej längre har tillräcklig tjocklek för att
kunna underhållas genom sladdning eller hyvling, bör detsamma förnyas eller
kompletteras. Sådan komplettering bör ske med »idealgrus».
Det material som finnes i våra grusgropar har emellertid mycket sällan den
lämpligaste sammansättningen. I regel fattas de fina partiklar som göra gruset bindande.
Vid större pinnmotag med hög stenhalt kan man ibland genom krossning av allt
material erhålla ett krossgrus som fyller normerna för idealgrus. Detta kan då
direkt användas till slitlager.

I allmänhet måste man dock blanda grovt grus och bindjord, varvid proportionerna
mellan materialen beräknas med hjälp av siktkurvor såsom angivits i exemplet
å fig. : 31.

114

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free