Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815:2-3
Avd. 81. VÄG- OCH JÄRNVÄGSBYGGNAD
För dammbindning av vanliga grusvägar med relativt stark trafik erfordras
således en lutkvantitet motsvarande omkring 0,75—1,0 kg torrsubstans per m2 och
år. Detta motsvarar ungefär 8—10 liter rålut, 1,5—2,0 kg indunstad lut eller 0,8—1,0
kg torrlut.
Under gynnsamma förhållanden såsom svag trafik, skuggigt läge, för
dammbindning särskilt lämplig vägbana m. m. kan lutåtgången nedgå till ungefär hälften
av ovannämnda kvantiteter.
: 534 Underhåll av lutbehandlad väg
En vägbana, som under en tid behandlats med sulfitlut, blir så hård att den icke
i torr väderlek kan hyvlas för utjämnandet av uppkomna håligheter o. d. Lutade
vägbanor böra därför hyvlas efter regn, då det översta ytlagret lätt kan bearbetas
och av trafiken ånyo tillpackas.
Påföring av väglagningsmaterial, i den mån så erfordras, bör också ske under
fuktig väderlek. I allmänhet bör man dock använda mycket sparsamt med
material, i regel fint bindjordsrikt grus, till underhållet.
Om reparation av uppkomna hål eller skador måste utföras vid torr väderlek sker
detta genom påpasslig flickning med bindjordsrikt material, t. ex. grusblandad
pinnmo.
Sedan gruset blivit väl komprimerat efter dylika reparationer kan det vara lämpligt
med en lätt överstrilning med lutlösning.
Ytan hos lutade vägar besitta en viss strävhet, sannolikt på grund av lutens
hartshalt. Detta gör, att vägbanan icke är slirig under biltrafiken.
Förutom dammfrihet medför sulfitlutbegjutningen även en desinfektion av
vägbanan, vilket kan vara av betydelse ur hygienisk synpunkt.
: 54 Oljor
: 541 Olika slag av oljor
Dammbindning med oljor förekommer i stor omfattning i länder med god tillgång
på billiga och för ändamålet lämpliga oljor, t. ex. i vissa stater i Amerika.
Oljebehandling utföres särskilt på vägar med finkornigt, lerhaltigt stenmaterial.
I torrt väder tåla dessa vägar tung trafik men damma kraftigt. I fuktigt väder
bliva de lätt upplösta. Genom riklig behandling med oljor upprepade gånger har
man dels gjort vägarna dammfria, dels åstadkommit en förbättrad
motståndsförmåga mot väta.
I Sverige har sådan riklig oljebehandling av vägar endast förekommit i vissa
undantagsfall. I regel har man nöjt sig med att sprida en mindre kvantitet olja
som endast räckt till att binda det fina lösa materialet i vägytan. Detta material
sammanhålles av oljan och bildar med denna en hud eller ett tunt skyddsskikt.
Oljorna utgöras i allmänhet av bergoljor eller lämpliga destillat av dessa. Särskilt
användas de tyngre föga flyktiga destillaten, vilka motsvara mindervärdiga
smörjoljor. För att möjliggöra utspridningen böra de dock ej vara alltför
tjockflytande. Ibland användes även dylika oljor i emulgerad form.
: 542 Utspridning av oljor
Vägbanan bör innan oljan påföres justeras och jämnas samt i möjligaste mån
befrias från lera och damm, eventuellt med sopmaskin. Vidare bör ytan vara torr.
Oljorna spridas i regel i kallt tillstånd med tankvagn under tryck. Emulsionerna
utspädas först med vatten och kunna sedan spridas på vägbanan med en vanlig
vattenvagn.
Lämpligt är att sprida halva vägbredden i taget och låta den oljade delen vara
avstängd för trafik under ett par dagar, tills oljan hunnit tränga ned i vägbanan.
: 543 Erforderlig oljemängd
Den oljemängd som åtgår för att uppnå en tillfredsställande dammbindning
varierar allt efter vägens beskaffenhet, trafiken m. m.
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
