Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 821. Broars planläggning
821:3-4
:5 Erforderlig konstruktionshöjd och profilplanets läge
: 51 Konstruktionshöjd
Konstruktionshöjd är avståndet mellan broöverbyggnadens underyta och
beläggningens resp. rälsens överyta. Vid stor tillgänglig konstruktionshöjd äro
möjligheterna att erhålla en bra och billig bro störst. En inskränkning av
konstruktionshöjden inom måttliga gränser har emellertid ofta icke så stor inverkan på
brokostnaden. Liten tillgänglig konstruktionshöjd i förhållande till spännvidden kan
däremot många gånger medföra att ur tekniska, ekonomiska och estetiska
synpunkter mindre goda konstruktioner måste användas.
Är konstruktionshöjden tillräcklig, placeras huvudreglarna ofta och med fördel
helt under brobanan. Härigenom bli pelarna lägre och vidare blir avståndet mellan
huvudreglarna det minsta möjliga, vilket har till följd dels att landfästen och
pelare kunna utföras smala, dels att den bärande konstruktionen för brobanan
blir enkel. Detta utförande blir i regel billigast. Vid liten konstruktionshöjd
kan det bli nödvändigt att lägga huvudreglarna utanför den fria brobredden och
delvis ovanför brobanan. Detta blir ofta dyrare och kan även ur andra synpunkter
ställa sig ofördelaktigt, exempelvis verka snösamlande, försvåra snöröjning eller
inskränka den fria sikten.
: 52 Profilplanets höjdläge
En bros höjdläge bestämmes av den erforderliga fria höjden under
broöverbyggnaden, brons konstruktionshöjd och lämplig profil för tillfarterna. På en vägbro
bör profilplanet, som går genom beläggningens överyta i körbanekant, icke läggas
i större lutning än 50 %0. Konvex vertikalkurva bör ha minst 2000 m radie.
Konkav vertikalkurva bör icke förekomma.
På järnvägsbro bör profilplanet förläggas horisontalt.
Vid bro över vattendrag, där sjötrafik eller flottning förekommer och det är
önskvärt att profilplanet lägges så lågt som möjligt, kan det ofta vara skäl att undersöka
om ej den erforderliga fria höjden kan minskas genom att båtarna byggas om.
Är den erforderliga fria höjden stor, kan det bli nödvändigt att utreda, om bron
bör utföras som fast högbro, rörlig medelhög bro eller rörlig lågbro. Den fasta
högbron medger fri trafik både på vägen och vattendraget, men bron blir i regel
lång och dyrbar. Vid rörlig medelhög bro kan större delen av sjötrafiken passera
utan att bron behöver öppnas, medan vid rörlig lågbro ett större antal öppningar
erfordras. En rörlig bro har den fördelen, att den blir kortare än en fast högbro.
I anläggningskostnaden tillkommer emellertid betydande belopp för maskinell
och elektrisk utrustning, signaler, fällbommar, ledverk m. m. Underhålls- och
driftskostnaderna äro även betydligt större vid rörlig bro än vid fast.
:6 Brosektion och beläggning
: 61 Brosektion
Med brosektion avses fritt utrymme för trafiken på bron, sålunda fri brobredd
och dess indelning (i kör-, cykel- och gångbanor, skiljeremsor, spårutrymmen)
samt fri höjd över brobanan.
Beträffande brosektion för vägbro, se 811:38; för järnvägsbro se 817:23 och 817:34.
: 62 Beläggning
Beläggningen på en bro bör helst vara densamma som på tillfarterna.
Grusbeläggning, som är den vanligaste vägbeläggningen, blir dock på grund av sin stora vikt
oekonomisk vid större broar. Om brolängden är större än cirka 25—30 m användes
därför vanligen betong- eller asfaltbeläggning. Vid liten tillgänglig
konstruktionshöjd kunde dessa beläggningar bli aktuella även för kortare broar.
På bärlager av träsyllar anordnas i regel beläggning av plank.
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
