Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821:4
Avd. 82. BROBYGGNAD
Järnvägsbroar förses av flera skäl helst med ballast. Tågen få härvid en jämnare
gång, brobanan blir ljuddämpande och skyddar eventuell trafik under bron för
oljor m. in. från tågen; faran för urspårade fordon blir mindre och spåret kan
dragas frain över bron på samma sätt som på banlinjen i övrigt. Ballasten är
emellertid tung och fordrar stor konstruktionshöjd. Vid större broar eller vid liten
tillgänglig konstruktionshöjd framdrages därför ballasten icke över bron utan
brosliprar läggas direkt på huvudreglarna eller på sekundära långbalkar.
:7 Konstruktionens huvuddrag
:71 Val av brolängd
I regel är en bro så belägen, att trafikleden framgår på
en bank till brons landfästen. Landfästenas lägen bero i
första hand på erforderligt fritt utrymme under bron,
enligt :4 ovan. Var landfästena i övrigt skola placeras
och hur stor brolängden sålunda bör vara, kan
bestämmas genom en ekonomisk kalkyl. Ju längre bankarna
göras, desto större blir den totala kostnaden för dessa
och desto mindre kostnaden för själva bron. I regel
blir kostnaden för den sista längdmetern av banken
större, ju längre bankarna dragas ut.
Hur den ekonomiska brolängden kan bestämmas
åskådliggöres grafiskt i fig. Mindre avvikelser från den av
skärningspunkten mellan kurvorna bestämda brolängden
har i regel endast ringa inverkan på den totala
kostnaden för företaget. Om kurvorna icke skära varandra,
är det billigast att icke bygga någon bro utan endast
utfylla bank. Brolängden bestämmes då av kravet på
erforderligt fritt utrymme under bron.
Brolängden bör vid goda grundförhållanden väljas så stor, att landfästenas höjd
blir högst 10—12 m. Vid dåliga grundförhållanden, där pålning erfordras under
landfästena, bör landfästenas höjd vara högst 6—8 m.
:72 Val av spännvidder
En bros spännvidder bero liksom brolängden i första hand på erforderligt fritt
utrymme enligt :4 ovan. Med beaktande härav bestämmas spännvidderna så att.
totalkostnaden blir den minsta möjliga, såvida icke andra synpunkter, exempelvis
estetiska, inverka. Då sjötrafik eller flottning förekommer, bör man undersöka
om fria utrymmet kan minskas genom särskilda anordningar, såsom ledverk,
ledlänsor eller strömalstrare, och om detta i så fall ställer sig ekonomiskt
fördelaktigt. I allmänhet gäller, att om spännvidden ökas, stiger kostnaden för pelare
långsammare än kostnaden för överbyggnaden. Ju
dyrare pelare, desto större spännvidd bör väljas.
Approximativt gäller, att brokostnaden blir minst
när en pelare med dess grundläggning kostar lika
mycket som den på pelaren vilande delen av
överbyggnaden exklusive brobanan. Kostnadsminimum är ofta
ej särskilt starkt utpräglat för en viss spännvidd,
varför möjlighet i regel finnes att variera
spännvidden inom vissa gränser. Sambandet mellan total
byggnadskostnad och antalet spann vid en viss
given brolängd kan åskådliggöras grafiskt enligt fig.
Om brolängden är stor och bron härvid utföres i
ett spann, bli de totala kostnaderna för
underbyggnaden relativt små men stora för överbyggnaden.
Ökas antalet spann, öka kostnaderna för
underbyggnaden och minska för överbyggnaden.
Fig. : 72
Bestämning av det
ekonomiska antalet spann
172
Fig. : 71
Bestämning av ekonomisk
brolängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
