Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 831. Hamnars planläggning och utrustning
831:3
som användes för beräkning av fortplantningshastigheten för vandrande vågor
i en kanal eller cx = \fg~t, där t är vattendjupet i m.
Fortplantningshastigheten för svängande vågor kan ej överstiga värdet c = \fg~t
och våglängden ej värdet X = r\Jgt. På grunt vatten blir således djupet
bestämmande för största fortplantningshastigheten, och våglängden, om
vattenpartiklarna ha cirkulär rörelse |a = — c2), skulle då ej kunna överstiga värdet
?. = 2 ti t. Ha vattenpartiklarna elliptisk rörelse, kan våglängden ej överstiga
värdet A = 2 ti t a/b. Vågor bildade på grunt vatten få i allmänhet kortare
våglängd än de, som bildas på djupt vatten.
Vid hamnbyggnader är i allmänhet djupet ej större än att
fortplantningshastigheten bestämmes av formeln cx = \Jg i (4)
:345 Vågor som rulla in mot stigande botten
I allmänhet bildas vågorna på vatten med stort djup. När dessa vågor rulla in
mot en stigande botten inverkar denna alltmera på fortplantningshastigheten
och våglängden. En mindre del av vågens energi går bort genom friktion mot
bottnen, men i stort sett kan man säga, att vågen bibehåller sin energi. Med
anledning härav ökas våghöjden allteftersom våglängden minskar i förhållandet
Vhi = V^iM där index 1 hänför sig till de ursprungliga dimensionerna.
Då våghöjden nått sitt högsta värde, 2 R, och således vattenpartiklarnas
rotationshastighet i vattenytan (u) blivit lika stor som vågens
fortplantningshastighet (c2), bryter vågen och övergår till en vandrande våg, där hela vattenmassan
rusar fram med hastigheten c1 — ^g t. Detta inträffar vanligen då vattendjupet
är 1-2 gånger våghöjden. Då vågen bryter, når vågkammen 0,67 ^-0,89 t] över
den lugna vattenytan [8]. Vid från stort djup starkt stigande botten kunna
grundbrott uppstå på betydligt större djup. Så t. ex. bryter 3-3,6 m höga vågor vid
Rig-banken utanför sydafrikanska kusten på 11 till 18 m djup och på
Newfoundlands-bankarna kunna stora stormvågor bryta på 150 m djup [8].
:346 Våghöjdens beroende av vattenområdets storlek
De tidigare angivna formlerna för beräkning av vågrörelse angiva förhållandet
mellan en svängande vågs höjd, längd, fortplantningshastighet, period etc. Känner
man våghöjden samt vågens längd eller period eller fortplantningshastighet kan
vågens övriga dimensioner beräknas.
Under förutsättning att vattendjupet är tillräckligt stort för att en svängande
våg fritt skall kunna utveckla sig och ej företer några större växlingar på det
vattenområde, på vilket vinden får tillfälle att verka, är våghöjden beroende på
vindens styrka samt vattenområdets utsträckning i vindens riktning. Stevenson
har enligt försök anställda i Skottland uppställt följande empiriska formler [8] [9]:
Vid stark vind och stryklängd f (dvs. den sträcka i vindriktningen, på vilken vinden
påverkar vattenytan) > 40 sjömil blir våghöjden i m
r/ = 0,45 V7
Vid stark vind och stryklängd < 40 sjömil
ti = 0,45 V7 + 0,75 - 0,3 \ff
347 Lokala förhållanden, som påverka våghöjden
Våghöjden ökar vid avtagande vattendjup
(se :345) samt vid avtagande bredd på
vattenytan, särskilt vid branta stränder
(fig. a).
Våghöjden minskar om vågorna efter att
ha passerat ett trångt sund få tillfälle att
utbreda sig på en större vattenyta (fig. b).
(1)
(2)
Fig. : 347 a Fig :347 b
247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
