- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
269

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 831 .’[Hamnars planläggning och utrustning

831:5

Fig. :581 d. Tvärsektion av kolkaj i Värtahamnen i Stockholm, där kolet lossas från
fartygen med stora brokranar utrustade med gripskopor till järnvägsvagnar eller till
upplag. Med samma kranar lastas kol från upplaget till järnvägsvagnar eller till fartyg

Fig. :581 e. Tvärsektion av kolkajen i Norra Hammarbyhamnen i Stockholm. Kolet
och koksen lossas där från fartyg till järnvägsvagnar eller upplag ävenledes medelst
bro-kranar med gripskopor, men dessa nå ej längre än 9,25 m in över upplaget, varför koksen
inom upplaget sprides eller uppsamlas med hjälp av släpskrapor. Från kajkanten räknat
är kajen utrustad med tre järnvägsspår, 6 m bred gata, ett järnvägsspår, ett 82,55 m
brett upplagsområde och 7,5 m bred gata

Vid kolkajer förläggas vanligen 3 järnvägsspår och gata mellan kajlinjen och
koltomten samt 2 spår och eventuellt även gata bakom tomten.
Vid kolkajer med ett kajdjup av 6-9 m kan lossningskapaciteten per månad i
allmänhet beräknas till i medeltal 50-75 ton per m kaj. Vid intensivt utnyttjade
kajer är kapaciteten helt beroende av de mekaniska anordningarna för lossningen.
Med moderna lossningskranar torde den då kunna uppgå till dubbla de ovan
angivna värdena.

2) Malmutlastning Vid malmutlastning bli de malmmängder, som skola utlastas,
det sätt varpå malmen ankommer till hamnen samt de lokala förhållandena
bestämmande för hamnens utformning och kapacitet. I malmutlastningshamnen i
Luleå finnas hamnpirer med långa relativt höga bryggor, på vilka malmen
köres ut lastad i järnvägsvagnar försedda med bottenluckor och tippas i
rännor, som leda malmen ned i fartygets lastrum. Malmen ankommer direkt från
gruvorna eller från upplag inom hamnområdet, där malmen lastas med
grävmaskin i malmvagnarna. Med detta system kan erhållas stor lastningskapacitet.
Denna blir beroende endast av huru hastigt vagnarna kunna köras ut på
bryggan, tömmas ocb växlas bort från bryggan. Fig. :581 f.

3) Oljor. Lossning, lagring och lastning av oljor sker på grund av deras
eldfarlighet vanligen i härför reserverad del av en hamn. Vid större oljehamnar spärras

269

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free