Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835: 3 Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
Fig. :21 a. Schematisk bild av kammarsluss. Plan och längdsektion
vattenytorna i övre och nedre kanalen (ö.v.y. och n.v.y.) benämnes slussens
sön/celler lyfthöjd.
Vid slussar, som avgränsa en kanal från en naturlig farled med stora
vattenståndsväxlingar, kan det inträffa att n.v.y. vid högvatten ligger högre än kanalens
vattenyta, som i normala fall är slussens ö.v.y. Slussen förses då med ett extra portpar
vid nedre porthuvudet, som avstänger den nedre högvattenytan.
Skall slussen kunna fungera vid en sådan hög n.v.y., måste även övre porthuvudet
förses med ett extra portpar, och man erhåller då en sluss som kan slussa vid
växlande tryckriktning (fig. b). I stället för dubbla portar kan man i en sådan
sluss använda enkla portar, om dessa ha sådan konstruktion att de kunna taga
tryck från båda sidor.
Fig. :21 b. Schematisk bild av kammarsluss med växlande tryckriktning. Plan och
längdsektion
:22 Övervinnandet av stora vattenståndsskillnader
Sänkhöjden i äldre slussar brukar vanligen ej överskrida 3—5 m och i slussar av
nyare konstruktion är sänkhöjden vanligen ej över 10 m. Är vattennivåskillnaden
större och terrängförhållandena lämpliga, kunna två eller flera slussar anordnas
efter varandra, kopplade eller sammanbyggda slussar. Dessa slussar sägas bilda
en slusstrappa.
386
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
