Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avd, 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
837:1-2
Kap. 837. SLUSSAR
Av major vvk Herman Jansson
: 1 Inledning
:2 Allmän anordning och huvuddimensioner
:3 Slussportar
:4 Fyllnings- och tömningsanordningar
:5 Slusskroppens utformning
:6 Fyllnings- och tömningstider samt beräkning av de krafter som påverka ett
fartyg under slussning
:7 Slussinfarter
:8 Yattenåtgång vid slussnipg och åtgärder för att minska denna
:9 Litteratur
:1 Inledning
I äldsta tider transporterade man fartyg mellan två på olika höjd belägna
vattennivåer i en farled genom att draga fartygen på lutande plan, släpbäddar eller
rullbanor över den landrygg som skilde de två nivåerna åt. Mycket tidigt användes
i konstgjorda kanaler enkelslussen, som består av en damm tvärs över kanalen
med en i dammen inbyggd lucka eller port. Dammen avgränsade två vattennivåer
i kanalen. När ett fartyg skulle passera, öppnades luckan eller porten, varigenom
övre vattenytan sjönk så mycket, att fartyget kunde förhalas mot eller med
strömmen genom slussen.
En utveckling av enkelslussen och ett stort framsteg framför denna utgör
kammarslussen, som består av två enkla slussar förlagda så nära varandra att
vattenytan i den mellan slussarna liggande bassängen kan höjas eller sänkas genom
att luckan öppnas i den övre eller nedre enkelslussen, så att vattenytan i
bassängen kommer i nivå med den högre eller lägre farledsnivån. Ett fartyg kan
härigenom passera slussöppningen i fullkomligt lugnt vatten.
I kanaler och i sådana slutna tidvattenhamnar, som skola kunna angöras hela
dygnet, användes numera uteslutande kammarslussen. Enkelslussen förekommer
endast i sådana tidvattenhamnar, där det räcker om slussöppningen hålles öppen
under den tid, då tidvattnet står på samma höjd som vattenytan i hamnbassängen.
Med en sluss menar man därför numera i allmänhet en kammarsluss.
:2 Allmän anordning och huvuddimensioner m m m m
: 21 Kammarslussar
Fig. a visar schematisk plan och längdsektion av en kammarsluss av vanlig äldre typ.
En kammarsluss består av två porthuvuden eller portkamrar (2) och mellanliggande
slusskammare (4). Portkamrarna äro försedda med portar (1) samt luckor (3) i
det fall portarna ej kunna öppnas mot fullt vattentryck.
I vartdera porthuvudet märkas dessutom slusströskeln (6) mot vilken portarna
täta vid bottnen samt såttfalsar (7) för insättning av avstängningsanordning, när
porthuvudets eller slusskammarens botten skall torrläggas. Övre slusströskeln
avslutas av en nedåtgående vertikal vägg, sänkningsmuren (5), som utgör
slusskammarens främre begränsning, den bakre utgöres av nedre portarna. I sidled
begränsas slusskammaren av murar eller av schakt- eller bergslänter och ledverk.
Slussmurarna och ledverken äro försedda med anordningar för fartygens
förtöjning under slussningen. Då slussportarna stå öppna, äro de insvängda i särskilda
portnischer (9) i porthuvudets murverlc, så att hela portöppningen blir disponibel
för fartygen.
Storleken av de fartyg, som kunna passera genom en sluss, är bestämd av djupet
på slusströskeln (d), bredden i portöppningen (b) och slusskammarens längd (1).
Slusskammaren har ofta större bredd än portöppningen. Höjdskillnaden mellan
25-Bygg IV
385
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
