Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835: 3
Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
Vid inlandskanaler bör slusskammaren ha en längd som med åtminstone ca 20 m
överstiger längden av de normalt förekommande fartygens längd och med minst
3—4 m längden av det största fartyg som får passera slussen.
Förekommer pråmsläp i större utsträckning, är det fördelaktigt att göra
slusskammaren så lång att ett helt pråmsläp kan intagas. Sålunda finnas
pråmsläps-slussar, som ha 165 m nyttig längd och endast 10 m bredd och som äro avsedda
för en bogserbåt och två pråmar.
Vid havskanaler bör slusskammaren ej vara kortare än att ett spelrum av 5—10 m
erhålles mellan fartyget och portarna. En nackdel vid slussar med lång
slusskammare är den stora vattenåtgången i jämförelse med vid sluss med kort
slusskammare. För att spara vatten insätter man därför ofta i slussar med lång
slusskammare en extra port, som avdelar slusskammaren i två delar avpassade efter
fartygslängden.
: 24 Sluss av speciell typ
Falsterbokanalen har på grund av den vattennivåskillnad (normalt 0,5 m,
exceptionellt 1 à 1,5 m) som vid stark vind kan uppkomma mellan kanalens ändpunkter,
försetts med en sluss av säregen typ. Kanalen har utrustats med två dammar
belägna 1000 m från varandra. Dammarna, som äro försedda med segmentluckor,
som i nedsänkt läge lämna en fri öppning för fartygen av 7,2 m djup och 25 m
bredd (se fig. :3f), bilda tillsammans med mellanliggande kanalsträcka en sluss i
vilken slusskammaren (se fig.) har sådan längd (1000 m) att fartygen, under det att
Fig. :24 Tvärsektion av slusskammaren i slussen i Falsterbokanalen
portarna (luckorna) manövreras och slussen fylles eller tömmes, ej behöva lägga
fast utan hela tiden kunna gå sakta framåt. Denna anordning har visat sig fungera
utan anmärkning, och man har på detta sätt lyckats nedbringa till ett
minimum den tidsförlust för fartygen som en sluss alltid medför. [13]
: 25 Utrustning [7] [8] [9]
För torrläggning av hela slussen eller de delar därav, som behöva vara åtkomliga
vid reparation, förses murverken med lämpligt anordnade sättfalsar för sättbjälkar
eller pontonsättar.
För förtöjning av fartygen och deras handhavande vid slussning utrustas slussen
med pollare på slussplanet på 10—15 m inbördes avstånd samt vid slussar med hög
sänkhöjd med anhaltsnockar infällda i slusskammarens sidomurverk på ett
inbördes avstånd lika med pollarnas och på 2—3 m avstånd i vertikal led. Dessutom
förses slusskammaren med stegar, en i mitten och en vid varje portkammare,
infällda i nischer i sidomurverken.
För förhalning av fartygen bör dessutom finnas förhalningsspel,
bogserings-lokomotiv eller bogseringstraktorer.
: 26 Manöver- och säkerhetsanordningar
Vid byggandet av en sluss böra portar, fyllnings- och tömningsanordningar särskilt
bli föremål för ingående studium och överväganden, enär dessa detaljers lämpliga
utbildning är av stor betydelse för slussens goda funktionerande. Manövreringen
av portar och luckor sker vid äldre och mindre slussar vanligen för hand men vid
modernare och större slussar nästan uteslutande med maskinerier, som vanligen
äro elektriskt drivna. Det är av vikt att manövreringen av fyllnings- och
tömnings-anordningen sker kontinuerligt och långsamt, så att ej hastiga förändringar
uppkomma i vattenströmningen. Plötsliga, ofrivilliga avbrott i manövreringen böra
388
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
