Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 837. Slussar 837:9
sålunda ej få förekomma och maskinerierna böra vara så enkla som möjligt och
av säkraste typ.
Då man vid slussar sålunda fordrar största grad av säkerhet och olyckor på grund
av felmanöver kunna få mycket svåra följder med förlorade människoliv och stora
materiella skador, utrustas moderna slussar med blockeringssystem, som förhindra
felmanövrering av portar och luckor, samt med för fartygsbefälet natt och dag
uppfattbara signaler, som ånge slussningens förlopp, tid för infart m. m. [7] [8] [9]
För förhindrande av kollision mellan fartyg och port utrustas större slussar med
säkerhetskedjor bestående av en grov kätting, som av ett elektriskt drivet spel
spännes tvärs över slussen strax framför porten, så att kättingen kan fånga ett
fartyg, som driver ned mot porten. Kättingen är fäst i en tung motvikt som
lyftes, då fartyget spänner kättingen, varigenom fartygets fart bromsas upp. [7] [8]
Portbrott är en mycket allvarlig olycka. För att minska dess följder dubbleras
ofta portarna, varigenom, om en port går sönder, vattnet fortfarande uppdämmes
av den andra porten. Av samma skäl anordnas ofta strax ovanför slussen en
säkerhetsdamm, som kan stängas även vid fri vattenströmning genom portöppningen,
om sådan skulle uppstå, t. ex. genom portbrott. [7] [8]
Fig. :3 a. Vridport
:3 Slussportar
A. Vrid- eller svängporten utgöres av en böjningsstyv skiva, som är vridbar kring
den ena vertikala kanten, vridståndaren. Under sin rörelse uppbäres porten av ett
dubblager i bottnen av portkammaren
och ett halslager i höjd med slussplanet.
I stängt läge stöder och tätar porten
mot falsar i portmurverkets sidor och
botten. Den tager upp vattentrycket
genom böjning som en skiva upplagd
på tre sidor (fig. a). [7] [8] [9]
B. Stämporten utgöres av två vridportar
som bilda trubbig vinkel mot varandra
i stängt läge, så att de då kunna upptaga vattentryck genom att trycka eller stämma
mot varandra och portkammarmurverket. Varje port utbildas med en stomme
av tvärbalkar mellan vridståndaren och slagståndaren, som förmedlar trycket mot den
andra porten. I stängt läge stöda och täta portarnas vridståndare mot falsar i
murverket och slagståndarna mot varandra, varjämte de nedersta tvärbalkarna täta
och vid mindre slussar eventuellt även stöda mot porttröskeln (fig. b, sid. 390).
[2] [4] [7] [8] [9]
C. Klaffporten utgöres av en böjningsstyv skiva som är vridbar kring sin nedre
horisontala kant. Den användes ofta i övre portkammaren i slussar med ringa
djup. Porten utföres av stål, oftast med dubbel bordläggning och med lufttankar
och vattentäta skott för utbalansering av dess egen vikt. När porten är öppen är
den nedfälld på slussbottnen så att fartygen kunna passera över den. Vridtapparna
äro vanligen konstruerade som vevaxlar, så att de ej brytas sönder, om
främmande föremål komma mellan porten och falsen i murverket. Genom utbalansering
kunna klaffportar göras synnerligen lättmanövrerade. Manövrering kan ske
medelst kätting, lina eller styv manöverstång från spel placerade på slussplanet
(fig. c). [7] [8] [9]
Fig. :3 c. Klaffport
389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
