Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
838:4
Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
Sker fördelningen genom längsgående bottenkanaler, såsom fig. c visar, vilken
konstruktion kommit till utförande i Trollhätte kanals slussar, uppkommer — även
om öppningarna i slussbottnen äro dimensionerade så, att vattenuppströmningen
är lika fördelad över hela slusskammarens botten — en strömning under fartygets
botten från främre mot bakre änden av slusskammaren, som framkallar en skillnad
i vattenstånd framför och bakom fartyget. Denna strömning uppkommer på grund
av att vattnet strömmar snett uppåt genom bottenöppningarna.
Erfarenheterna från modellförsöken för slussarna i Trollhätte kanal visa att det
är mycket svårt att på förhand beräkna vattenståndsskillnader uppkomna genom
strömningar i slusskammaren och att dessa äro i hög grad beroende av fartygets
läge i slusskammaren och huru vattenvägarna äro utbildade. För klarläggande av
dessa förhållanden fordras modellförsök.
: 663 Vågbildning
Vid fyllning eller tömning av en sluss uppstår vågbildning såväl i slusskammaren
som i den inlopps- eller utloppsbassäng från vilken eller till vilken tappning sker.
Vågbildningen i slusskammaren blir på grund av dess begränsade längd mera
markerad än i till slussen anslutande bassänger och är vanligen mest bidragande
till uppkomsten av de krafter som påverka ett fartyg vid slussning.
Hänsyn till vågbildningen i slussens tillfartsbassänger och anslutande kanaler
behöver vanligen endast tagas vid bestämning av de vattenståndsväxlingar för
vilka dessa bassänger och kanaler böra utbildas. Vanligen gör sig vågbildningen
i slusskammaren mera märkbar vid fyllning av en sluss än vid tömning. I vissa
fall, såsom vid slussar med låg sänkhöjd och med mycket stora lucköppningar
eller då slussen fylles eller tömmes genom portarnas öppnande, kan dock
vågbildningen vid tömning bli utslagsgivande.
Beräkning av vågbildning i slusskammaren vid fyllning av en sluss
Vattnet antages inströmma i slusskammaren genom en öppning i övre
portkammaren (se fig. a).
Fig. : 663 a Fig. : 663 b
Beteckningar:
q = den till slusskammaren strömmande vattenmängden (m3/s)
T] = våghöjd i m då vattenmängden plötsligt ökar från q till q + A q
c — vågens fortplantningshastighet (m/s)
v = vattnets strömningshastighet i slusskammaren (m/s)
I = vågfrontens lutning vid långsam förändring av q
b — slusskammarens bredd (m)
B = inloppsbassängens bredd (m)
F — slusskammarens area (m2)
A = inloppskanalernas (luckornas) area (m2)
z = vattendjupet i slusskammaren
h = tryckhöjden (m)
l = tiden (sek.)
= lucköppningstiden (sek.)
H — strömningskoefficient
g = jordaccelerationen (= 9,81 m/sek2)
Vid en plötslig förändring av vattenmängden, Aq, uppstår en våg i
slusskammaren med höjden rj och en sänkning av vattenytan i inloppsbassängen med
djupet b • r] I B-, y] är liten i förhållande till z och h, och i följd av att B >b är
sänkningen i inloppsbassängen så liten, att den vanligen kan försummas.
402
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
