Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 837. Slussar
837:9
Fartyget kommer nämligen att påverka vågrörelsen och störa dess regelbundna
förlopp, särskilt om fartyget är så stort, att det någorlunda väl fyller upp
slusskammaren. En noggrann teoretisk beräkning av vågrörelsen med fartyg i slussen
är mycket svår att genomföra. Försök i slussarna i Trollhätte kanal ha visat,
att det här angivna beräkningssättet för vågrörelsen med tillräcklig noggrannhet
även kan användas, då fartyg befinner sig i slussen, om hänsyn tages till den
minskning av vågrörelsens fortplantningshastighet som uppstår genom fartygets
närvaro och medför ökad lutning av vattenytan. Denna minskning av
fortplantningshastigheten kan uppskattas genom att hänsyn tages till att det effektiva
medeldjupet i slussen minskas på grund av fartygets deplacement.
Beteckna
cm vågens medelhastighet (m/sek.)
z djupet i slusskammaren (m)
zm det genom fartygets deplacement reducerade djupet i slusskammaren
F slusskammarens area (m2)
D fartygets deplacement
Genom att antaga ett visst högsta tillåtet värde på de krafter som i slussens
längdriktning kunna påverka ett fartyg som ligger i slusskammaren, t. ex. Viooo av
fartygets deplacement på last, kan man, om beräkningarna genomföras enligt de
metoder som ovan beskrivits, bestämma dels den största vattenmängd som kan
tillföras eller avtappas från slusskammaren, dels den lämpligaste formen på kurvan
för den strömmande vattenmängden i förhållande till tiden under slussens fyllning
eller tömning.
Vid slussar, där fyllning och tömning sker genom att portarna öppnas mycket
långsamt och då den effektiva arean för vattnets in- resp. utströmning vid tappningens
slut kan bliva mycket stor eller vid slussar med låg sänkhöjd och mycket stora
luckor, torde dock vid tömningens slut fartygen kunna påverkas av lika stora eller
större krafter än under fyllningen.
På grund av vågbildningens beroende av förändringen i den inströmmande
vattenmängden är det av vikt att regleringsanordningarna för slussens fyllning och
tömning äro så konstruerade att någon plötslig förändring i den inströmmande
vattenmängden ej uppstår utan att alla manövrer ske långsamt och kontinuerligt.
För en enkelspårig slussanläggning kan infartsbassängen göras som en utvidgning
av kanalen åt ena sidan, så att från slussen utgående fartyg kunna bekvämt passera
förbi i bassängen vid ledverk förtöjda fartyg, som vänta på slussning.
1916 års kanalkommission [1] har föreslagit en infartsbassäng av den storlek och
form, som fig. a visar.
Engels anger [7] att infartsbassängen bör anordnas så, att de fartyg, som ligga
förtöjda och vänta på slussning, kunna inlöpa i slussen utan gir. Bassängen bör
således enligt Engels ha det utseende fig. b angiver.
Den av Engels angivna anordningen torde vara avsedd för pråmtrafik, då
pråmarna skola förhalas eller bogseras in i slussen, under det att Kanalkommissionens
förslag lämpar sig för maskindrivna fartyg. För trafik med sådana fartyg torde
det ej ha någon större betydelse åt vilken sida infartsbassängen utvidgas. Även
dubbelsidig utvidgning torde kunna användas. Hur utvidgningen lämpligen skall
ske. torde bli beroende av de lokala förhållandena. Av vikt är dock att över-
Då är cm = \’g • zm och z
(31)
:7 Slussinfarter [7] m [9]
: 71 Enkelspårig sluss
405
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
