Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
838:4
Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
Om t. ex. 7max = 1 : 1000, är A
Vid kopplad sluss:
’r-^S/^l W
där F är nedre slusskammarens area och m förhållandet mellan övre och nedre
slusskamrarnas areor (se :62).
Som synes är konstant för viss slusskonstruktion.
Ekv. (27) kan användas för bestämning av den största effektiva area (A) för
luckorna eller omloppskanalerna som kan användas vid en viss slusskonstruktion.
Om man nämligen bortser från den lutning på vattenytan i slusskammaren som
kan uppkomma på grund av transformering av vattnets rörelseenergi i lägeenergi
eller strömningar i själva slusskammaren och bestämmer sig för att lutningen på
grund av vågrörelsen ej får överstiga ett visst värde /max, får arean A enligt
ekv. (15) ej överstiga värdet
A = l’ \jF^b ■ z ■ Jmax (29)
r _____
1 t/F-b-z
Ji’ V 1000
Vid en första projektering av en sluss kan man således — sedan slusskammarens
dimensioner bestämts efter storleken på de största fartyg som skola kunna passera
slussen och vattenytans största tillåtna lutning bestämts efter de förtöjningskrafter
för vilka fartygen få utsättas — med hjälp av ekv. (29) beräkna det gränsvärde
på luckornas eller omloppskanalernas area som ej får överskridas. Därefter kan
man med användning av ekv. (24) och (26) uppskatta den kortaste
lucköppnings-tid som kan komma till användning.
I det föregående har någon hänsyn ej tagits till vågornas reflexion vid
slusskammarens ändar. En beräkning av vågrörelsen med hänsyn härtill under hela
fyllningens (eller tömningens) förlopp kan genomföras på följande sätt.
Vattenytans stigning (eller sänkning) beräknas enligt ekv. (1) och (2) eller (5)
och (6), varvid, när så anses behövligt, vederbörlig hänsyn tages till verkan av
de strömmande vattenmassornas tröghet med ledning av ekv. (13) och (14) samt
(10) och (11). Härefter beräknas kurvor i förhållande till tiden t för
våghastigheten c enl. ekv. (23) och våghöjden r\ enligt ekv. (22).
Med ledning av kurvan för c bestämmas därefter de tidpunkter på ^-kurvan vid
vilka vågen reflekteras vid slussens ändar. Benämnas dessa tidpunkter tx t2 t3
osv., våghöjden vid dessa tidpunkter r\x r\2 r\3 osv. och den under respektive
tidperioder 0—tx—t2 t2—t3 osv. rådande våghastigheten cx c2 c3 osv., kan
vattenytans lutning Ix I2 I3 osv. under dessa tidperioder beräknas, enär lutningen
är lika med våghöjdens förändring per tidenhet, dividerad med våghastigheten.
Således erhålles:
Årh 1 r]1— 0 1
vid tidpunkten fx: =
Ati cx — 0 cx
(30)
t. T Arh 1 T C1 1 T 1
» » f2. i2 = —— –-lx— = –— –-ii–
/a t2 c2 c2 r2 — c2 c2
. . J Ar]3 1 c2 y3-i]2 1 C2
» » t3: i 3 = —-— •–i 2 — =-•–l2 —
Zug c8 Cj t3 -12 c3 c3
» o tt: /4 = osv.
Beräkningen är utförd under antagande, att vattenytan under varje vågperiod
är plan, vilket tillnärmelsevis torde inträffa vid långsam lucköppning vid slussar
med ej alltför lång slusskammare, samt att våghöjden kan försummas i förhållande
till vattendjupet i slussen. Dessa antaganden kunna anses vara tillåtna, enär
syftet med beräkningen av vågrörelsen är att bestämma de krafter som påverka
ett fartyg som befinner sig i slusskammaren under dess fyllning (och tömning).
404
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
