Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841:2-3
Avd. 84. VATTENKRAFTBYGGNAD
Mätningarna få icke påverkas av tillfälliga dämningar. Kan tröskeln anges, dvs.
lägsta punkten i högsta sektionen nedströms pegeln, eller det vattenstånd, då
vattenmängden är 0, blir kurvan säkrare bestämd i nedre delen. Den har i regel
en parabelliknande form. Avbördningskurvan användes, när vattenstånden ej
äro dämda, för beräkning av de dagliga vattenföringarna.
: 34 Korrigering för dämning
Korrigering för dämning är ofta svår att göra. Isdämningen är av största betydelse
men vanligen starkt växlande. Stora och djupa sjöars utlopp bruka vara isfria hela
vintern (: 5). I norra Sverige är Q i regel fallande under vintern och
korrektion för isdämning kan approximativt ske med hjälp av en mätning på
efter-vintern eller genom jämförelse med en odämd pegel på annan plats. I södra Sverige,
där vattenföringen ofta varierar under vintern och isdämningens varaktighet växlar,
interpoleras vanligen. Timmer- och vegetationsdämning göra beräkningarna osäkra.
: 35 Vatfenföringsberäkning vid kraftverk
Vattenföringsberäkning vid kraftverk måste allt oftare tillgripas, emedan odämda
sektioner ej finnas i starkt utbyggda vattendrag. Härvid beräknas tappningen
genom turbinerna, sedan dessas avbördningsförmåga vid särskilda
turbinprov-ningar bestämts i förhållande till pådragsställning och fallhöjd. Tappningen genom
dammen uträknas med hjälp av luckställningar och vattenstånd, sedan
sambandet mellan dessa faktorer och avbördningen erhållits genom hydrauliska
formler, direkta mätningar eller modellförsök.
:4 Vattenföring och vattenstånd i Sveriges floder
:41 Sveriges flodområden
Sveriges flodområden med över 200 km2 yta äro 118 till antalet och omfatta ca
416 000 km2. Resten av landet, ca 32 000 km2, avvattnas genom smärre
vattendrag direkt till havet.
Nederbördsområdenas areal har av SMHI mätts upp på många punkter vid varje
vattendrag av betydenhet. Resultaten, arealstatistiken, finnes i tryck (se :6).
Vattenföringsberäkningar ha utförts vid ca 250 platser i vattendragen, ofta på
mer än en plats i de större. Vid uppskattning av vattenföringen i annan punkt av
samma vattendrag eller i närbeläget vattendrag måste hänsyn tagas till alla de
faktorer, som inverka på avrinningen: nederbörden (: 42), avdunstningen (: 43)
samt nederbördsområdets beskaffenhet (: 44).
: 42 Nederbörden (Se även kap. 148 Meteorologi)
Normala årsnederbörden i olika delar av landet framgår av tabell i 148:6.
Enskilda års nederbördssummor kunna avvika 30—50 % från normalvärdena.
Fördelningen under året är ojämn. Somliga månader kan nederbörden vara nära
0 även under normalt regnrik tid, och andra månader kunna undantagsvis 300—•
400 mm falla. Över 100 mm/dygn förekommer då och då, dock vanligen inom
jämförelsevis små områden.
Snönederbördens storlek är av stor betydelse, då snön magasinerar vattnet, som
sedan rinner av vid snösmältningen.
: 43 Avdunstningen
Avdunstningen sker dels direkt från mark- och vattenytan, dels indirekt genom
växterna. Fördelningen på dessa olika slag är ej säkert känd. För Hjälmaren har
man funnit medelvärdena:
maj juni juli aug. sept.
Avdunstning i mm...... 74 92 100 72 38
En grund sjö med stark vegetation har stor avdunstning. Från sjön Tåkern i
Östergötland beräknas under maj—sept. avdunsta ca 600 mm och enstaka månader
över 200 mm. Avdunstningen från markytan är större, ju starkare vegetationen
är, och ju högre grundvattnet står.
430
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
