Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 842. Sjöregleringar
842:7-8
Fyllningsperiod = den tid på året (regleringsperioden), då magasinet fylles
(varaktig påfyllning).
Vattenbristperiod (eller tömningsperiod) = den tid av året, då magasinet
successivt avtappas.
Fyllningsgrad = förhållandet mellan det aktuella magasinsinnehållet och hela
innehållet mellan regleringsgränserna (uttryckes i %).
Utnyttjning = förhållandet mellan den under tömningsperioden uttappade
magasinsvolymen och hela volymen (uttryckes i %).
Nyttig tillrinning (eller effektiv tillrinning) = den verkliga tillrinningen jämte
nederbörden på själva sjön men minskad med avdunstning o. d. Den beräknas
såsom summan av avrinningen från sjön och magasineringen i sjön. (Under heta
sommardagar, när avdunstningen är stor, kan den nyttiga tillrinningen ibland
vara negativ).
Utjämningspunkt = den punkt i vattendraget, där man vill ha vattenföringen
utjämnad för ändamålet. Denna punkt kan ligga rätt långt nedanför sjön eller
sjösystemet.
Specifik magasinsrymd = den reglerade magasinsrymden i förhållande till
medelårets totala avrinning vid utjämningspunkten. Den uttryckes i %. Ibland
uttrycker man den i mm och avser då den nederbörd (över hela nederbördsområdet,
exkl. avdunstningen), som fyller magasinet. Den uttryckes även i mill. m3 per km2
och kan i enlighet härmed anses vara höjden i m av magasinets hela
vattenkvantitet, om den utbredes jämnt över hela nederbördsområdet (dvs. dettas storlek vid
sjöns utlopp).
Regleringsgrad — magasinets storlek i förhållande till sjöns totala nyttiga
tillrinning under ett medelår. Det är ett mått på möjligheten att årligen fylla
magasinet. Om utjämningspunkten sammanfaller med sjöutloppet, blir
reglerings-graden = spec. magasinsrymden i %.
:14 Huvudtyper av reglering
Med hänsyn till magasinets huvudsakliga användning kan man skilja mellan tre
huvudtyper av reglering:
a) vecko- och dygnsreglering (=korttidsreglering), b) årsreglering och c)
överreglering.
Vid a) avses en anpassning av vattenförbrukningen efter belastningsvariationerna
under vecka och dygn. I regel är belastningen nämligen mindre under nätterna
och under söndagen än under övrig tid.
Vid b) avses en utjämning av vattenföringens årliga variationer och
vid c) därjämte utjämning från år till år, från vattenrika år till vattenfattiga.
Den sist nämnda regleringsformen fordrar stort magasin och detta blir icke fyllt
varje år utan endast under de vattenrika. Ett magasin, som är avsett för
års-(eller över-)reglering, användes i många fall samtidigt för dygns- och veckoreglering.
Man talar ibland om underreglering såsom motsatsen till överreglering. Med
omvänd reglering avses sådan, då tappningen är inskränkt eller ingen under den
vattenrika perioden och stor under den vattenfattiga.
:2 Projektering
:21 Åsyftat regleringsresultat
Det regleringsresultat som åsyftas (i
synnerhet vilken av ovannämnda typer som
avses) är av väsentlig betydelse för
projekteringen.
Genom en sjöreglering kan erhållas dels
en ökning av den energimängd, som kan
utvinnas vid berörda kraftverk, dels en
höjning av lågvatteneffekten ( =• en
ökning av primakraften).1)
l) Se även kap. 844. Vattenkraftverk.
Fig. : 21
Regleringsresultat, visat genom
varaktighetskurvor
437
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
