Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841:2-3
Avd. 84. VATTENKRAFTBYGGNAD
:224 Grafisk beräkning: summationskurvor
Yid användning av summationskurvor1)
framställes grafiskt som ordinata den
vattenmängd, som totalt avrunnit sedan en
viss tidpunkt, exempelvis
observationsperiodens början. Tiden avsattes som
vanligt utefter abscissan, men för att
diagrammet icke skall få alltför ohanterligt format
lägges det rätvinkliga koordinatsystemet
lutande på papperet, och abscissans lutning
skall motsvara medelavrinningen under hela
perioden (och den linje, som representerar
medelavrinningen blir horisontell).
Tangenten till kurvan änger avrinningen per
tidsenhet. Ritas nu kurvor för såväl den naturliga som den reglerade avrinningen, blir
ordinatskillnaden ett mått på den relativa magasineringen i varje ögonblick. Enär
emellertid endast det absoluta vattenståndet efter reglering intresserar, bör man först
konstruera kurvan för nyttig tillrinning (ev. numeriskt) och sedan mäta ordinatskillnaden mellan
denna kurva och kurvan för tappningen (se fig. a). Denna skillnad svarar då mot det
absoluta magasinsinnehållet.
Mera sammandragen, överskådlig oc.h lätthanterlig blir emellertid summationskurvan,
om man s. a. s. vrider de enskilda ordinaterna upp i vertikalläge, så att summa tillrinning,
summa avrinning och aktuellt magasinsinnehåll mätas i vertikalled från linjen för
medelavrinningen, varvid sålunda resp. värde erhålles såsom avvikelsen från dennas totalvärde.
(Exempel se fig. b.) Med hjälp av sådan kurva kan relativt enkelt erforderlig
magasinsvolym bestämmas för olika tappningsplaner o. d.
I allmänhet är det dock lämpligt att använda summationskurvor endast vid höga
regleringsgrader och då för kontroll över en längre period att den ifrågasatta tappningsplanen
är lämplig.
200
Fig. : 224 b. Summationskurva för avrinningen vid Jindabyne i Snowy River i Australien
för perioden 1903—1936. Ordinatan anger avvikelsen mellan den verkliga avrinningen
och medelavrinningen och är uttryckt i % av medelavrinningen under ett år (1220
mill. m3). Som synes skulle för total utjämning av vattenföringen ha erfordrats ett
122 + 145
magasin om –• 1220 = 3250 mill. m3 och magasinet skulle vid periodens början
ha behövt vara fyllt till 46 %
: 225 Vektorräkning
Vid studium av dygns- och veckoreglerings inverkan på vattendraget nedanför
kan vektorräkning2) vara ändamålsenlig. Man ersätter då den periodiska tappningen
med en grundekvation av sinusform
. „ / — T
Qi = lo + Ii sin 2 ti
——-1 o
Fig. :225 Kurvorna - och––beteckna verklig
tillrinning under två olika dygn, kurvan — • — • — är en sinusformad
anpassning efter de båda föreliggande.
(Efter figur gällande Älvkarleby i uppsats enl. fotnot)
[q och T äro storheter, som karakterisera den variabla delen av vattenmängden),
»övertonerna», dvs. avvikelserna i detalj, försvinna när man avlägsnar sig från
tappningsstället. Vid vektorräkningen betraktar man endast den variabla delen
av uttrycket.
’) Westerberg, N. »Två grafiska metoder för beräkning av sjöregleringar, Tekn. T.
V. o. V. 1908 h. 1.
*) Ljungdahl, K. G. »Det hydrauliska sambandet mellan kraftstationer i samma
vattendrag, analyserat som ett elektriskt strömproblem», Tekn. T. 1923, E sid. 147.
Fig. : 224 a. Summationskurva
440
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
