Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 842. Sjöregleringar
842:7-8
:226 Allmänna synpunkter på beräkningen1)
För att få en överblick över det föreliggande sjöregleringsproblemet, kan det för
enkelhetens skull vara fördelaktigt att till en början arbeta med endast ett år.
Man bör då ej välja ett konstruerat medelår utan ett för avbördningen typiskt
normalår. Ännu bättre är att välja ett om ock begränsat antal typiska år,
exempelvis ett vattenrikt, ett normalt och ett vattenfattigt (eventuellt några efter
varandra följande, vattenfattiga år). I viss mån kan man bedöma, om det gjorda
valet är representativt för en längre period genom att jämföra varaktighetskurvan
för de valda åren med den för samtliga år. En ofta tillämpad metod är att välja
en tioårsperiod, innehållande vissa extrema år och så beskaffad, att
medelavrinningen under perioden är lika med den för hela observationsperioden gällande.
Saknas statistik från det behandlade vattendraget, eller är den otillförlitlig, kan
man hjälpa sig fram genom jämförelse med närliggande likartade vattendrag,
helst med ungefär samma sjöprocent. Jämförelsen bör om möjligt göras genom
beräkning av den specifika tillrinningen. Uppgifter kunna f. ö. även i sådana fall
i regel erhållas från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI).
: 23 Dimensionering [3] [4]
Principiellt gäller följande för dimensioneringen av en sjöreglering. Å ena sidan
vill man ha så stort magasin som möjligt. Värdet av magasinsvolymen per m3
räknat är emellertid avtagande med storleken. Den först ordnade delen ger stort
utbyte, den sist ordnade kan endast utnyttjas i undantagsfall.
Å andra sidan växer i regel kostnaden per m3 volym med storleken. Högre
däm-ningsgräns än exempelvis den normala högvattenytan medför väsentliga
skadeersättningar och stor dammkostnad. Lägre sänkningsgräns än den naturliga
lågvattenytan kan vinnas endast genom dyrbara rensnings- och tunnelarbeten,
fallhöjd går förlorad och väsentlig skada kan uppstå för flottning och sjöfart.
Man har sålunda att bestämma en ekonomiskt lämplig storlek på magasinet.
Som grundregel att tillämpas i första hand kan därvid anses gälla, att magasinet
bör göras så stort, att tilläggskostnaden för den sist erhållna volymsenheten icke
överstiger det ekonomiska utbytet av densamma.
I många fall kan emellertid denna regel ej utan vidare tillämpas. Andra faktorer
än ekonomiska spela många gånger en stor roll. Det kan vara hänsynen till
kulturella värden, skönhetsvärden o. d. Kapitalanskaffningsmöjligheten kan också
vara bestämmande och ibland den rent tekniska genomförbarheten eller
lämpligheten.
Deri ekonomiska gränsen kan icke bestämmas matematiskt exakt; alltför många faktorer
inverka. Man får genomräkna ett par alternativ och sedan med ledning av resultatet
bedöma den optimala utbyggnads storleken. Enär nytta och kostnad enligt ovan skulle
vara lika för den sista volymenheten, är den i det närmaste lika även för närliggande
enheter och ett mindre fel i valet spelar därför ingen eller liten roll. Det ekonomiska
utbytet blir likväl praktiskt taget optimalt.
Vid beräkningen bör hänsyn tagas till kostnaden för nya eller utökade
kraftstationers högre utbyggnad och ofta till den oundvikliga sänkningen av
fallhöjden för den vid sjöutloppet liggande kraftstationen vid urtappning exempelvis
av dygns- och veckoregleringsmagasinet. Sekundärt måste därvid hänsyn tagas
till verkningsgradens sjunkning samt till att vid lägre fallhöjd turbinens
slukför-måga sjunker.
I allmänhet kan vid 70 à 80 % specifik magasinsrymd en tillräcklig utjämning
ske vid årsreglering. Läget av magasinen i förhållande till utjämningspunkten
spelar en väsentlig roll.
:24 Värdering
För värdering av regleringsvinsten hänvisas till kap. 843, Vattenkraftverk, där
värdering av kraft beskrives. Ofta räknar man endast med ett visst värde per
kWh [5].
Westerberg, N. »Om beräkning av sjöars reglering och sänkning», Tekn. T. 1910,
V. o. V. h. 7-9.
441
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
