Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 843. Dammar
843:9
rör med öppna fogar, räcker det ej med ett enda filterlager, utan filtret måste då
byggas upp av två eller flera lager. På uppströmssidan, där vattnet vid dämning
normalt strömmar in i dammen, skulle teoretiskt intet filter behövas, enär vattnet
rinner från grövre mot finare jordarter. Man måste dock ta med i beräkningen,
att vattenytan — avsiktligt eller oavsiktligt — kan sänkas av, så att porvattnet
i uppströmsdelen vänder och rinner åt uppströmssidan, och därför måste filter
anordnas även där. Genom vågrörelser uppkomma dessutom i uppströmsslänten
alltid större eller mindre tryckpulseringar, som förorsaka upprepad ut- och
inströmning av vatten i jorden närmast slänten. Filtren i dammens uppströmsdel
skola självfallet läggas med den grövsta fraktionen mot uppströmssidan, under
det att filtren i nedströmsdelen får den grövsta fraktionen vänd mot
nedströms-sidan. Exempel på förekommande filterfraktioner angivas i tabellen.
Kpnämnin<T Fraktion Ungefärlig
tsenamnin0 mm genomsläpplighet1)
Sand..............................................................0,5—2,0 i:«lö-3m/s
Grus............................... 2—8 Jt» lo-2 m/s
Finsingel, finmakadam............... 8—30 1
Singel, makadam........................................30—60 •
Knot, skärv................................................60—120J
Ofta användes till filter sand och grus, som innehåller två eller flera av
ovanstående fraktioner. Filtermaterial måste
ibland framställas genom siktning, men
ofta lämpa sig naturliga gruslager.
Filter få av praktiska skäl icke göras
för tunna, då de lätt bli omrörda och
skadade vid de relativt robusta
byggnadsarbetena. Lagertjockleken bör
vara 0,3—0,4 m, varvid sistnämnda
värde avser lutande filter, såsom i
slänter.
Fig. : 637 Exempel på filter mellan sand och
stenfylllning
: 638 Dräneringar
Grovt grus, skärv- och stenfyllningar äro effektiva dräneringar i sig själva. Där
man icke har tillgång till material som är dränerande, måste man bygga särskilda
dräner, som skola förläggas frostfritt (fig. : 632 a). Dräner skola alltid
omges av filter (fig. :638 a och b). Om man underlåter att anordna dräner i tätare
fyllningar, uppdämmes vintertid grundvattnet (läckvattnet) inuti dammen av
tjälskorpan vid nedströmsslänten. Uppdämningen fortsätter, tills
grundvattentrycket blir så stort, att vattnet bryter igenom
skorpan. Genombrottet, som därvid blir lokalt, -—-—–
medför att strömningen vid brottstället blir så
stark, att materialtransport inträder.
Fig. :638 a
Exempel på drän med filter
Fig. :638 b
Drän med
filter vid
Kegums
kraftverk
: 639 Släntbeklädnader
Där åverkan av is, timmer och vågor m. m. förekommer, måste slänten förstärkas
genom beklädnad, som vanligen utgöres av sten (glacis, ordnad stenfyllning eller
stentipp allt efter fordran) eller av betongplattor, fogade intill varandra. En slänt-
1) Värdena avse tvättad jord.
All
Mycket hög
vatten-genomsläpplighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
