Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 852. Spårvägar och snabbanor
852:2
dränering icke finns, uppstår mycket fort även ett dåligt spårläge (jfr fig. :221 d).
Vid betongunderbädd kan asfaltkudden under skenan pumpas ut, varigenom
sättningar uppstå i spåret. Dessutom kan vatten tränga ned och genom frysning
spränga loss betong och asfalt. Alla dessa defekter måste repareras innan skadan
har hunnit bli för stor, då annars vagnarna få en ojämn gång och spåret förstöres
fortare. Härvid får man bryta stensättningen, oftast på båda sidor om skenan,
och rengöra undergrunden samt under skenorna anbringa ny makadam, som
stoppas med mekaniska syllpackare. Handstoppning förekommer även men ger icke
samma goda resultat.
Spårlyft är mycket dyrbart, 10 à 20 kr/m skena. Alltså lönar det sig att vid
ny-läggning eller utbyte göra en ordentlig revidering av grunden, så att lämplig
elasticitet och dränering erhålles. Vid lyft av ingjutna spår bli kostnaderna
mångdubbelt större, 50 à 100 kr/m skena, varför denna spårutföring för att vara
någorlunda ekonomisk måste ha samma livslängd som skenan.
235 Svetsningsarbeten
A. Skarvsvetsning
På skarvsvetsen bör ställas kravet att slitstyrka och hårdhet skola vara desamma
som skenhuvudets samt att brott (utmattning, kallbräcka e. d.) ej uppstår under
skenans livslängd.
Termitsvetsning, som givit mycket gott resultat, är den mest beprövade
svetsmetoden. Skarvändarna förvärmas härvid med särskilda värmeapparater, varefter
den vitglödande termitmassan får rinna ned i en skarven omslutande form.
Arbetssätt, se fig. a, b och c.
Fig. :235 a
Termitsvetsning. Skenändarna pressas
samman. Gjutform monteras
Fig. :235 b
Termitsvetsning. Den
vitglödande~svetsmas-san nedrinner i formen kring skenändarna
Gassvetsning enligt Agas metod började
användas i Stockholm 1939, och
hittills ha där ca 8000 skarvar svetsats.
Antalet brott utgör hittills ca 3 %0. Vid
svetsningen har för fot och liv använts
svetstråd H 44 (Domnarfvet), för
huvud P 250 (Domnarfvet); samtliga
svets-trådar beklädda. Denna svetsmetod har
den enklaste apparaturen.
Elsvetsning av skarvar har påbörjats
1944 i Stockholm. I Budapest, Genève,
Haag m. fi. städer ha goda resultat
uppnåtts.
Kostnaderna i Stockholm äro 60,50 och
40 kr/skarv för termit-, gas- resp. elsvets.
Fig. :235 c. Termitsvetsad fog planfilas
555
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
