Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 857. Ledningsarbeten
857:2
Asfaltmassan kan bestå av:
Trinidadasfalt....................................... 15 viktsprocent
Oljeasfalt A 140..................................... 35 »
Kalkstensfiller (0—0,074 mm) eller cement............. 50 »
Asfaltmassans temperatur får icke överstiga 220° och icke understiga 180° C.
Ren asfalt kan icke hällas i fogen, enär den rinner ut genom eventuella sprickor
även sedan asfalten kallnat. Stundom användes tätningsmassa framställd med
asfaltemulsion som bindemedel, men denna har sämre seghet.
:45 Dränering
För att avleda grundvatten och i vissa fall dräneringsvatten från intilliggande
fastigheter, är det ibland förmånligt att avloppsledningarna kringfyllas med
grovsingel eller grovmakadam från 15—20 cm under rörens underkant upp till rörets
halva diameter. På detta lägges ett tunt lager finmakadam eller finsingel för att
hindra återfyllningsmassan att nedtränga i dräneringslagret. Dränering bör icke
användas, när marken består av mjäla. För att åstadkomma täthet brukar man
då packa in rörledningen (runt om) i blöt lera och ej använda någon dränering.
:46 Arbeten med brunnar
En nedstigningsbrunn (se 854:243) utföres på följande sätt:
a) Bottenringen nedtages.
b) Hål huggas för in- och utlopp.
c) Ringen pallas upp i vågrätt läge och på rätt höjd med sten på 3—4 ställen, så
att det blir ett fritt mellanrum på 5—10 cm mellan ringens underkant och
schaktbotten.
d) Grovsatsen fylles i och bearbetas så att den väl fyller ut det fria avståndet
mellan ring och mark.
e) Grovsatsen avjämnas och formas ungefärligen för den blivande rännan (vaggan).
Vid större rördimensioner (falsrör) sätter man en s. k. vaggform och gjuter
vaggan i betong, som sedan avputsas när formen lossats.
I samband med grovsatsens utläggning inpassas rören. Sedan grovsatsen hårdnat,
utformas och finslipas vaggan för gott. Härvid skall man tillse att vaggan får
någon lutning, så att vatten ej blir stående i brunnen, vilket kanske saknar praktisk
betydelse, men ser tråkigt ut. Är marken vattensjuk, måste betongen göras
vattentät (cementhalt 350 kg/m3 och lämplig sandgradering, jfr 233:43 i bd II).
För sättning av brunnar upp till 900 mm diameter och vanligt djup (2 delar+kona)
erfordras vanligen inga mekaniska hjälpmedel. Arbetet kan dock i vissa fall
underlättas med stubbrytare.
:5 Läggning av vattenledningar
:51 Nedtagning av rör i rörgravar
Vid nedtagning i rörgrav av gjutjärnsrör och asbestcementrör måste man alltid
iakttaga största försiktighet, så att inte rören bli utsatta för slag och stötar. Detta
bör också inpräntas i dem som handha transport och lossning av rören. En mindre
spricka i rören kan nämligen vara så gott som omöjlig att upptäcka vid läggningen,
men upptäckes vid provtryckning och kan bli dyrbar att reparera.1)
För rör med upp till 150 mm diam. erfordras vid nedtagningen i regel inga
mekaniska hjälpmedel, utan det går bra att fira ned rören med rep. För dimensioner
över 150 mm är det tryggast att använda sig av något redskap, en lätt stubbrytare
e. d. Även grävmaskin kan ibland vara lämplig för nedtagning av rör.
:52 Läggning av rör
Sedan rören nedtagits i graven, kontrolleras att de äro väl rengjorda invändigt,
liksom även muff och slätända, innan rören centreras ihop. Vid stålrör tages även
den utvändiga isoleringen på slätändan bort.
’) Vid nedtagning av stàlrör måste man vara aktsam så att inte isoleringen skadas.
621
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
