Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857:1-2
Avd. 85. KOMMUNALTEKNIK
Vid centrering av rör bör man, för att undvika dyrbara efterarbeten vid
provtryckningen, se till att slätändan ligger an ordentligt mot muffändan, att röret
har rätt läge samt att anliggningen i rörgraven är god. Ojämnheter i
rörgravs-botten elimineras med klotsar under rören.
: 53 Tätning av muffrörskarvar
Otjärat packgarn slås in i muffen omkring slätändan och packas väl med hammare
och diktmejsel. Tjärat garn får ej användas, då det ger smak åt vattnet.
Packningen göres ej större än att blyskarven får ett djup av minst 40—50 mm i muffen.
Vid utförandet av själva blyskarven anbringas omkring röret omedelbart intill
muffen en asbestslinga, som hålles på sin plats medelst en tång, s. k. slingsax med
refflade käftar. Med slingsaxen brytas de överskjutande ändarna av asbetslingan
ned mot röret, så att ett trattformigt hål uppstår upptill mellan slingan och muffen,
där man häller i det till rödglödgning upphettade smälta blyet och fyller fogen.
Därefter borttages slingan och blyskarven diktas omsorgsfullt runt om rören.
Man får därvid varken slå för hårt, då risk finnes för att muffarna spricka, eller
för lätt, då skarven blir otät. Blyet skall vara verkligt mjukbly; hårdare bly ger
sämre resultat. Åtgången av bly och packgarn kan man räkna ut ganska
tillförlitligt med hjälp av rörfirmornas kataloger. Numera tätas även rörskarvar med
blyull som diktas.
Till stålmuffrör användas numera i allmänhet heltjocka rördelar, vilka bli billigare
än stålrörsdelar, trots att bly- och garnåtgången är större än för heltjocka rör.
För att inte rören skola skadas av nedfallande stenar eller dylikt, bör man allt
efter som läggningen fortskrider återfylla 10—20 cm över rörens överkant.
Skarvarna skola dock lämnas fria för inspektion tills provtryckningen är slutförd.
Rörmokarutrustning behandlas i kap. 458 (bd II). Beträffande blysmältning bör
påpekas att ett stort fotogénkök är lämpligare än fältässja.
: 54 Provtryckning
I de flesta fall provtryckes vattenledningen, vilket bör göras innan ledningen
överfylles. Provtryckning kan utföras med vatten eller luft.
Vid provtryckningen måste ledningen vara väl förankrad vid rörändar, krökar,
brandposter o. d. i såväl höjd- som sidled, så att inga förskjutningar uppstå, då
trycket höjes.
Vid provtryckning av heltjocka 100—250 mm rör anbringar man lämpligen en
s. k. fixpropp vid rörändan, i stället för det tidigare vanliga sättet med huv eller
propp, som gjutes fast med bly. Vid galvaniserade rör är det enklast att skruva
på en muff eller propp med erforderligt intag för vattnet från
provtrycknings-pumpen.
Ur ekonomisk synpunkt är det bäst att provtrycka så långa sträckor som möjligt.
Provtryckningslängden bör dock ej överstiga 500—600 m. Vanligen användas dock
kortare provtryckningslängder, enär provtryckningen bör göras fore
återfyll-ningen och man oftast ej kan ha graven stående öppen så långa sträckor.
Vid provtryckning med vatten skall ledningen före provtryckningen vara väl luftad.
Vattnet i ledningen bör ha samma temperatur som röret och angränsande mark.
För att minska temperaturvariationerna kan man återfylla partiellt och täcka
skarvarna. För mindre ledningar äro temperaturvariationerna dock av mindre
betydelse. Enhetliga normer betr. tillåten läckning och tryckförlust saknas, varför
kraven få anges från fall till fall av beställaren eller hans ombud.
Vid provtryckning med luft blir tillvägagångssättet i stort sett detsamma, men man
måste se till att ledningen är tom på vatten. Ett vanligt arbetstryck för kompressor,
6—7 kg/cm2, är tillräckligt. Väsentligt längre provtryckningstid än vid
provtryckning med vatten erfordras. Genom att hälla såpvatten på skarvarna, kan man
avslöja läckor. Särskilt vintertid är prov med luft förmånligt. Observeras bör att
eventuell omdiktning av skarvar ej verkställes förrän trycket nedbringats.
622
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
